20 hingstar och 14 ston...

 
Stuteri Kry har hittills fött upp 20 hingstföl och 14 stoföl. Ingen ovanlig eller unik statistik alls, även om övervikten för hingstföl är lite större än snittet.
 
Det föds lite fler hingstar än stoföl totalt. Så chansen att det jämnar ut sig kanske inte är så god. Annars tackar vi inte nej till sex stoföl på raken nu. Det kunde vara smidigt.
 
Det började bra med två stoföl (Dalacin och Divina). Efter det följde tre hingstar på rad (Ismo, Alvedon och Treo). Men sedan kom en tredje helsyster till Dalacin och Divina i och med Desolett, så då var det jämnt igen. Både Ismo och Alvedon blev godkända hingstar, och dessutom årgångsettor, och alla de nämnda stona fick diplom, så starten kunde inte varit bättre.
 
2001 hade vi för första gången tre föl, och det blev ett sto och två hingstar (Introna, Inderal och Miltex). Vi hade dessutom sålt ett dräktig sto, och det var Dalacin, som även hon fick en hingst (men han ingår inte i summan ovan). Sedan dess har övervikten för hingstar bara ökat.
 
Bortsett från Ismo, som var ensamt föl, så har vi dock aldrig haft ett hingstföl när vi haft bara ett föl. Det har varit Desolett, Grånosa, Hellvi och Aska som varit ensamma i sin årgång. Men vi fick tre hingstar 2012 (Hassle, Ajke och Hejde) och två i somras (Himmer och Rone).
 
Och två stoföl har vi bara haft då Henja och Djusa var föl. Då hade vi även Indor, så medan vi haft två och tre hingstar flera gånger så har vi aldrig haft flera stoföl utan att också ha hingstföl.
 
Vad säger då detta? Ja, egentligen inget alls. Slumpen skojar som den vill. Men nog kan det vara dags för ett stoföl i vår? Finja har ju dessutom fått två hingstar hittills. Fast det ökar väl inte chansen i och för sig. Varje tillfälle är en ny chans och slumpen räknar inte med det som varit. Så jag kan räkna bäst jag vill... Och allra mest hoppas jag på ett piggt och bra föl - då är det alltid OK!
 
Nedan bilder på några av våra härliga föl. Uppifrån:
Aska, Grånosa, Haldol, Hogpax och Humulin (som myser ihop), Hassle och Ajke.
0 kommentarer

Kickan e. Niger

 
Jag har tyckt att jag inget vet om svenska varmblodshästar, eller i alla fall rätt lite. När det dök upp en massa gamla avelshingstar i mitt flöde och jag insåg att jag kände igen många av dem, och dessutom visste en hel del om dem, så började jag fundera. Min goda vän Anna och jag följde bruksproven på Flyinge under flera år, och tydligen satte sig en hel del av den kunskapen, utan att jag tänkt så mycket på det.
 
Ett tag körde vi till och med frågesport med varandra om gamla hingstar. Är man avelsnörd så är man...
 
Men sedan slog det mig att det började mycket tidigare än så. Det började nog med Kickan e. Niger. Kickan var min farbror Hans häst. Hon gjorde allt arbete som förekom i hans lantbruk, även om hon kanske inte var någon "riktig" arbetshäst.
 
Hon var väl ingen riktig varmblodhäst heller. Hennes mamma vet jag inget om, men troligen var hon av en tyngre typ än varmblodshingsten Niger, som blev far till dottern Kickan. Jag vet inte exakt när Kickan var född, men det stod säkert också på hennes namntavla, som jag minns hängde över hennes plats. Och där det stod att hon var e. Niger. Flyingehingsten. Det var fint.
 
Min far berättade att han och hans bror Gunnar varit på auktion i Vemmentorp och ropat in det då ettåriga ungstoet. Han tror att måste ha varit för ungefär 70 år sedan, så säg att hon var född 1946 eller däromkring. Niger levde 1935 till 1955, så det kan ju stämma.
 
När jag träffade Kickan var hon redan över 20 år, gammal och klok. Snäll och väldigt stor - det är ungefär det jag minns. Väldigt stor  - det är förstås med barnets ögon. Hon var nog ganska vanlig, men speciell för mig.
 
Jag hälsade gärna på hos henne och min farbror Hans, som bodde drygt en kilometer från oss. Han lät mig ibland rida på henne, eller rättare ledas omkring på henne. Jag var livrädd att han skulle släppa. Han kunde skoja om det, men gjorde det aldrig. Nu inser jag att Kickan nog inte hade sprungit iväg med mig, men då var jag inte säker.
 
Min farbror gick bort redan 1973, då jag var sex. Så det är länge sedan både han och Kickan lämnade livet. Mina minnen är bara rudimentära, men det där med "Kickan e. Niger" det glömmer jag inte, och kanske var det där grunden för mitt intresse för härstamning och avel lades.
 
I brist på bild på Kickan så får det bli New Discovery e. Dalwhinnie istället idag.
 
2 kommentarer

Olika sätt att se på saken

 I förra veckan tog jag två bilder direkt efter varandra. Från samma plats och med bara sekunder mellan. Inget ändrades, mer än att jag bytte inställning på kameran. De båda bilderna på månen, himlen och delar av ett träd ser du ovan och nedan.
 
Inga fantastiska bilder alls. Men de visar på ett enkelt sätt hur olika man kan uppfatta precis samma situation. Samma händelse, från samma plats. Till och med genom samma kamera.
 
Det kanske inte är så konstigt att vi inte alltid förstår vad andra menar. Eller att de inte förstår oss. Kan vara värt att tänka på.
1 kommentar