Veta vad man väljer

Jag såg på Facebook att en av mina vänner blivit medlem i Djurens rätt. Det har hon all rätt att vara, men jag kunde inte låta bli att fråga henne, som tävlar sin ponny och vars familj har köttraskor, om hon vet vad hon stödjer. Vill hon inte ha kvar djur för livsmedelsproduktion, och tycker hon inte att man ska få tävla sin häst så länge man är mån om att den har det bra?

Jag kände mig lite påflugen som frågade, men fick tillbaka ett tacksamt svar och ett förslag om att lyfta dessa frågor. Därför blir det några rader om djurskydd och djurrätt, och den viktiga skillnaden.

Djur ska ha det bra. Det tycker de flesta, och djurskydd är en viktig fråga för många människor. För at veta vad som är bra krävs dock kunskap. Det som passar människor kanske inte är det som andra djurslag väljer. Djur som far illa leder till bilder som upprör och sprids snabbt i media.

Ibland är bilderna sanna och visar en upprörande verklighet, ibland är de vinklade med ett planerat syfte. Det skulle man kunna skriva mycket om. Jag tänkte idag istället fokusera på att vi var och en också har olika mål och uppfattningar om hur det bör vara.

För en del är det otänkbart att äta kött av etiska skäl. De tycker inte att det är rätt att döda andra varelser för att äta upp dem. För andra är det viktigaste att djuren som går till slakt har haft ett bra liv och avlivas på ett skonsamt sätt. De värdesätter djur som får leva ett naturligt och harmoniskt liv.

Man kan också gå så långt som att man inte alls får utnyttja djur. Draget till sin spets betyder det att man inte får ha sällskapsdjur, eftersom de hålls för människans skull, och man får förstås inte rida eller köra en häst. Att tävla blir helt uteslutet med det perspektivet.

Vilka val man gör kan bero på många olika saker, och jag respekterar att människor gör olika val. Det som ibland bekymrar mig är att det är lätt att blanda ihop begreppen. Och det är lätt att tro att medlemskap i en organisation som arbetar för djur betyder att man ger sitt stöd för den sortens djurskydd som man själv står för. Det är inte så säkert att det blir så.

Ett exempel är organisationen Djurens rätt. Det är ingen tillfällighet att de heter som de gör. I grunden handlar arbetet mer om djurrätt än om djurskydd. På sin hemsida skriver de: "Andra djur än människor är precis som vi individer med upplevelseförmåga och känslor. Djurens Rätt anser att alla djur ska ha rätt att leva för sin egen skull. Vi arbetar för att djur inte ska ses som mat."

Om man anser att det är OK att äta kött eller dricka mjölk så är det alltså inte rätt val att stödja en sådan organisation. Jag skulle också vilja påstå att det inte heller är rätt val för dig som vill rida och tävla din häst. Om hästar skriver de:

"Hästen används idag endast som sport- och rekreationsredskap, det vill säga vi använder hästar helt och hållet för vårt nöjes skull. Väldigt många hästar i Sverige används för att tävla med. Då hästen är ett redskap för att vinna pengar, ära och prestige blir dess behov av att vara häst mindre intressant och då de inte längre presterar som det är tänkt riskerar de att säljas till slakt, många gånger på mer eller mindre ljuskygga transporter till Sydeuropa. "

Jag menar att det viktiga i djurhållning är att djuren har det bra och får leva ett bra liv. Om syftet är att producera mjölk, kött eller vara fritidsnöje spelar mindre roll, tycker jag. Det finns bra och dåliga djurhållare inom alla kategorier, så visst finns det saker att förbättra för den som vill göra det. Det viktiga är att man hittar ett sätt att göra det som stämmer med ens egen uppfattning. Och jag ställer inte upp på vinklade bilder som generaliserar enstaka missförhållanden till att gälla en hel bransch.

Jag är inte heller övertygad om att det alltid är det bästa att ”rädda” djur. Ibland, och kanske allt oftare tycker jag tvärtom att man i sin iver att förlänga livet faktiskt utsätter djur för orimligt lidande. Ofta i all välmening, men det gör i grunden inte saken bättre för djuret.

Därför är jag lite avvaktande även till Svenska hästars värn. De har ett gott syfte, och gör säkert nytta i många fall. Men det finns också exempel på hästar som skulle må bättre av att slippa flytta vidare, slippa stressas. Jag skulle önska att de tydligare ville lyfta även det perspektivet. Det är lättare att prata om att rädda än att avliva, men ibland är det den bästa hjälpen, både för en okänd häst och för din egen häst.

Jag vill inte säga vilket val du ska göra. Var och en ska göra sina val. Du behöver inte hålla med om de avvägningar som jag har gjort. Men jag hoppas att du ska hitta fakta så att du kan göra det som känns rätt för dig.

 
4 kommentarer

Grovfoderskörd

"Det är väl inte så brått, det är väl till hästar". Mer än en gång har jag fått den kommentaren när jag har haft önskemål om att få mitt foder slaget i god tid före midsommar. Jag har även av erkända tränare fått höra att det är bättre att vänta, för då blir det ju mer foder.
 
Men nu börjar de inse att jag vet hur jag vill ha det. Jag ligger lågt medan mjölkbönderna kör sin första skörd. Dels för att jag vet att då har jag inte en chans att få mitt foder prioriterat, dels för att månadsskiftet maj-juni är för tidigt för mina hästars behov. Då blir det foder för högmjölkande kor, ett foder som ofta måste balanseras upp med struktur i form av halm mm. Men sen tycker jag att det blir lagom någon gång i mitten av juni ungefär.
 
Då får jag ett foder med en bra balans, och oftast så mycket protein att jag inte behöver köpa massor av dyra tillskottsfoder. Med ett sådant foder brukar hästarna må bra, och de håller muskler och lagom hull. De brukar kunna äta rimliga mängder och får utöver det fri tillgång på halm.
 
För många år sedan var det ännu sämre skördeväder än i år, och mitt foder togs in extremt sent. Massor blev det verkligen, och jag tänkte att nu ska de väl kunna få fri tillgång. Så blev det inte alls. Fodret höll fortfarande rätt höga energinivåer, men väldigt lite protein. Det betydde att hästarna lade på hullet, men tappade muskler. Så det kunde inte alls bli mer hösilage än vanligt, men däremot en massa proteinkraftfoder. Först trodde jag knappt det var möjligt att de behövde så mycket, men när till och med shetlandsvalacken tappade muskler i rygg och kors, så var det bara att inse fakta. Dyrt blev det.
 
I år hann bönderna lagom ta sin ganska sena förstaskörd innan regnet återkom. Så jag fick vänta till nu, och gräset slogs i torsdags och plastades i lördags. Någon analys har jag inte än, men hoppas att den blir hygglig med tanke på att det verkar som att allt är sent i år, och jag förstått att de som skördat lite före mig fortfarande haft bra värden.
 
Analys ska det säkert bli. Då vet jag hur jag har det, och kan anpassa foderstaten efter läget. Nu ska jag bara bestämma mig för om den skörd jag fick kommer att räcka tillsammans med det som överlagrats sedan förra året, eller om jag ska göra ensilage även av min havre med insådd. Det kan bli lite snålt utan havren, men å andra sidan blir det säkert för mycket med den... Om jag fick garanti för bra väder i höst så skulle jag säkert satsa på lite egen havrehalm. Men vem vet det??? Detta med skörd är inte så lätt i praktiken...
1 kommentar

För sent?

Vi har passerat midsommar och äntligen verkar sommaren ha hittat hit. Det har varit regnigt och kallt länge, efter en vår som till en början var rätt torr. Gräset har vuxit bra, när det väl satte fart, och vi har precis fått vårt vinterfoder skördat. Lite senare än vanligt, men å andra sidan verkar naturen också ligga sent i år, så jag hoppas att analysen i alla fall ska vara någorlunda. Det var inte mycket att välja på i allt regnande, men det var skönt att det kom några fina dagar nu.
 
Jag tycker att detta var sent att ta förstaskörden, men tycker däremot inte alls att det är för sent att fortsätta med avelssäsongen ett tag till. På senare år verkar allt fler vilja betäcka tidigt, och inget fel i det, om man föredrar att ha fölet inne en tid i början. Det kan underlätta hanteringen, men är å andra sidan rätt mycket jobb, och det finns också fördelar med en senare fölning. Framför allt är det mindre infektionsrisk för föl och sto. och bättre möjligheter för fölet att utvecklas ute på ett bra bete. Bland annat har det visat sig att det är bättre chans att felställningar rättar till sig om fölet har möjlighet att röra sig på ett bra och stadigt underlag. Det finns också undersökningar som visar att fellägena blir färre om stoet får röra sig fritt ute jämfört med att föla i box.
 
När jag sommarjobbade på stuteri för ungefär 30 år sedan (oj, vad tiden går!), så räknade vi med att ungefär hälften av säsongens ston anlände efter midsommar. Nu verkar det ha förskjutits så att många hingsthållare snarare räknar med att alla som kommer har kommit före midsommar. En hel del stoägare verkar tro att det är för sent att komma efter midsommar.
 
Vilken tid som passar måste var och en själv komma fram till, men jag vill påminna om att för hästarnas fertilitet är detta den allra bästa tiden. Nu när dagarna är som längst och gräset näringsrikt, och de har fått en blank och fin sommarpäls - då är chanserna till dräktighet som bäst.
 
Så för den som inte kommit iväg, men som är sugen på ett föl till nästa år, finns alltså ännu chansen. Jag har betäckt flera ston så sent som i augusti, och ofta har de skyndat på och fölat lite tidigare än väntat, och det har också blivit bra hästar. Hingsten Hauk Thun, som ju lämnat många fina avkommor, är född så sent som i augusti, och det hade ju varit synd om inte han fått komma till världen.
1 kommentar