Bra start på tävlingssäsongen

Igår var vi på dressyrtävling hos Jönköpings fältrittklubb. Det var precis ett halvår sedan Ella och Haldol tävlade senast, och det var runt 2,5 år sedan hon tävlade med Desolett. Så vi började lite lagom med varsin start, och det fick bli lätt C:1 för Desolett och lätt B:1 med Haldol. Vi kunde åka hem nöjda efter en trevlig tävlingsdag, där båda hästarna skötte sig prima hela dagen och gjorde varsin bra runda, och Haldol knep en fin andraplacering.
 
Desolett fick 65,5% i lätt C, och jag tror att hon gillade att vara ute på tävlingsbanan med Ella igen. Hon var så nöjd och positiv hela dagen, och gick riktigt bra på framridningen. Hon gjorde en fin uppvisning också, men blev lite väl pigg i galoppen, som hon kan bli, så övergångarna till trav kunde vara bättre. Inga betyg under fem och slutade som sexa av tolv i klassen med tuff konkurrens, så vi var jättenöjda och kan konstatera att hon börjar komma tillbaka i gammal fin form. Hon är fräsch och härlig, och Ella och hon såg lika glada ut båda två.
 
Haldol fick möta i stort sett samma gäng, påspätt med en del som red regional lätt A samma dag, så även han hade hård kokurrens. Han visade dock att mycket av vinterns träning har gett resultat, och äntligen funkar halterna bra och snyggt, och han gjorde en spänstig och fin uppvisning. 65,5 % blev det för hans del också, och med det låg han länge i ledning. Näst sista ryttaren tog sig dock förbi, så det blev till att hämta en stor blå rosett och en rejäl plakett.
 
Det skulle också varit en blå väst till tvåan i klassen, men den var i storlek small, så prisutdelaren undrade om Ella ville byta. Hon bestämde sig genast för att tredjepriset som var två par tävlingsstrumpor och en stor flaska hästschampo verkade vara ett bra byte mot en för liten väst. Så ibland blir det mycket bättre med priserna än jag skrev för några dagar sedan.
 
Att det var strålande sol hela dagen och att det fanns billig och god dagens lunch (gulaschsoppa eller grönsakspaj) gjorde inte helhetsintrycket sämre. Vi fick helt enkelt en riktigt härlig start på tävlingssäsongen och inspiration för kommande tävlingar. Vi fick också med oss en hel del minnesvärda kommentarer, inte minst om vår zebra, men de berättar jag mer om en annan dag.
0 kommentarer

Olika magar

Muska och Finja är dräktiga, och magarna växer. Men ganska olika. Det finns ju många förklaringar till det. Kanske allra mest att Muska väntar sitt tolfte föl och Finja sitt andra. Sedan är det också drygt två månaders skillnad mellan beräknad fölning, där Finja troligen fölar i slutet av april, medan vi får vänta på Muska.
 
Muska är klassiskt päronformad, sett bakifrån. Magen putar ut mycket åt sidan, och det varierar lite åt vilket håll, eftersom fölet byter läge. När jag tog bilden var större delen åt höger. Finja är mer rund som en boll, och bär sitt foster högre upp.
 
Det finns många teorier och spekulationer om hur man kan sia om fölets kön, och en av dem handlar om hur magen ser ut. Till det kommer varianter om att snurra ringar, ståltrådar och en hel del annat. Jag tror inte på någon av dem, men visst slår de ofta in - man har ju ungefär 50% chans att gissa rätt oavsett. Och det är ingen tvekan om att det är spännande att fundera på vem som kan dölja sig därinne.
 
 
0 kommentarer

Pris på tävling

Priser på ponnytävlingar har diskuterats en del sedan det blev stopp för penningpriser. Man kan få tillbaka startavgiften, men för övrigt så är det en blandad kompott av hederspriser som gäller. Inte så lätt att fixa, och så klart att inte alla blir nöjda.
 
Det har hänt oss också, och Ella har vunnit shortchaps som var för små och inte kunde bytas, och en grimma som också var för liten. Grimman kunde nog bytas, men inte den dagen, och med 15 mil till affären var det inte aktuellt, för på tävlingsdagen var det inte öppet där. En burk med tre liter rödfärg var inte heller de mer användbara priserna (jo, vi använder rödfärg, men tre liter? - blir ju bäst om samma färg räcker hela vägen).
 
Vi har också fått bra och användbara saker, som ett prima fleecetäcke, som ofta är på i transporten. Bra schabrak har vi också fått flera. Rosetter och plaketter är kanske annars det som faktiskt gläder mest.
 
Jag tycker kanske inte att det är så mycket att gnälla om. Jag är glad att det ordnas tävlingar, och vet hur otroligt mycket jobb som ligger bakom. Ibland får alla deltagare en liten goodiebag, och det känns väldigt trevligt. En liten bonus, som ibland har fungerat som bra uppmuntran till medföljande småsyskon.
 
Men en gång vann Ella ett pris, som jag reagerade på. Det var en tub med silversalva. Som ofta med sådana produkter lovade den runt och skulle vara bra till det mesta. Det  fanns dock inte ett ord om den har någon karens, varken för slakt eller tävling. Om man vinner en sådan produkt, och den unga ryttaren använder den och det sedan visar sig att man trillar dit i en dopningskontroll - vad säger man då? Det är troligen mitt ansvar som förälder och hästägare.
 
Jag har inte kollat hur det är med karens i detta fall, för jag har helt enkelt inte sett att jag behöver den till mina hästar. Av samma anledning använde jag inte heller vitlökspulvret vi vann på utställning. Vitlök är giftigt för hästar, och jag såg inget skäl att utsätta mina hästar för något som de inte behöver och som kan ha oklara följder.
 
För små grimmor och shortchaps kan man ge till någon annan, så det är inget bekymmer. Men att dela ut produkter som i värsta fall inte får användas till en tävlande häst känns märkligt. Jag anar att det är skänkta produkter, men då är det kanske ett bättre val att ha sådant i ett lotteri, eller kanske sälja till någon som faktiskt vill ha dem.
 
0 kommentarer