Vänner

Unghästar behöver någon att leka med om de ska utvecklas och må bra. Ja, det gäller väl alla hästar. Men kanske är det ännu viktigare för de unga. Därför finns det regler om det i lagstiftningen. I föreskrifterna om hästhållning står det: "Hästar ska dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter För föl och unghästar upp till 12 månader ska denna rastning ske tillsammans med minst en annan häst."
 
Jag tror som sagt att de behöver det mycket längre än till tolv månaders ålder. Både för deras psyke och för deras kroppsliga utveckling. Tjafs och nafsighet blir inget problem om de får leka, och de blir tryggare och mer musklade.
 
I påskhelgen lät vi Aska och Nye komma upp en stund på ridbanan. Vi började med att låta dem först gå, och sedan trava och galoppera över bommar och ett litet hinder på cirka 30 cm. Till sist fick de busa runt en stund, och då såg det ut så här:
https://youtu.be/MYpbS-Hzm-g
 
När vi hämtade dem i hagen såg det ut så här: Nye vaktade Aska som vilade i ligghallen. Vi hade planerat att vi skulle låta dem ge varandra stöd på träningen, och när vi såg detta visste vi att det skulle bli bra.
 
 
0 kommentarer

Ge och ta

Att arbeta i en förening handlar om att ge och ta. Ge en massa tid, pengar och engagemang och ta emot klagomål och kritik....
 
Nej, så illa är det ju oftast inte. Oftast är det ju ändå så att det verkligen ger en massa glädje, härliga möten, nya vänner och lärdomar. Många av mina bästa vänner har jag träffat genom mitt föreningsengagemang, och jag har fått vara med om minnesvärda stunder. Ibland pratar folk om fjordhästfamiljen, och det ligger en del i det. Liknande finns säkert i andra föreningar.
 
Men samtidigt är det svårt att få folk att vilja engagera sig i föreningsarbete, och valberedningarna har det inte alltid så enkelt. Jag tänker att vi alla som är medlemmar och aktiva måste fundera på hur man kan agera för att vända trenden där färre och färre är med och jobbar, och kanske färre och färre också löser medlemskap.
 
För det är viktigt för föreningarna att många vill vara med, och det är också viktigt att många är med och hjälper till. På olika sätt och med vad var och en kan bidra. Att lösa medlemskap är en bra början, men ännu bättre om det blir något mer.
 
Givetvis är det också ett sätt att bidra att höra av sig med förbättringsförslag, kritik och liknande. Men jag tror att många som är aktiva i styrelser skulle gilla formuleringen "Jag skulle kunna hjälpa till med..." istället för "Kan inte ni ordna...". Eller erbjuder sig att hjälpa till istället för att bara påpeka att det saknas information om detta och detta.
 
Jag tror också att det kan behöva påminnas om att de flesta föreningar inte är företag. Det är alltså oftast så att de människor som arbetar där gör det på sin fritid, på den tid som blir över efter arbetet och i konkurrens med tid för familj, egna hästar och annat. Dessutom som regel helt ideellt. Det ska vara högt i tak, och olika åsikter är bra för utvecklingen, så det är inte det jag pratar om. Men vi får inte låta det bästa bli det godas fiende.
 
Visst är det bra att få veta när något inte blev bra, så att det kan rättas till. Och det är särskilt bra när sådant kommer direkt adresserat till de ansvariga, istället för att publiceras som inlägg på sociala medier och liknande.
 
Samtidigt är det så att alla som jobbar och sliter i föreningarna är människor, som i de allra flesta all gör så gott de kan. Och precis som när vi tränar våra hästar så blir resultatet bäst om det blir en betydligt större dos av positiv återkoppling än av bestraffning och korrigering. Att lyfta det som är bra gör det roligt att göra lite till och ännu bättre. Att få veta att det var dåligt skapar osäkerhet och sänker motivationen att göra något alls. Energitjuvar behöver ingen.
 
Jag är inte ute efter att tigga beröm. Och jag vill fortsätta diskutera för att hitta bästa vägen framåt. Framför allt vill att flera ska tycka att det är roligt att vara med och bidra till utvecklingen i en förening, för grundtanken är så bra. Och den är att alla är med och bidrar, ger och tar på ett bra sätt.
 
0 kommentarer

Snart dags för parasitkoll

När våren avancerar och dagarna blir längre kan vi snart se fram emot årets betessäsong. Härligt för både oss och hästarna! Men innan det är dags att släppa på sommarbete är det också dags för årets viktigast koll av parasiter. Att ta ett träckprov ger svaret på om hästen behöver avmaskas, och på så sätt kan vi hålla betena i bra status med lite parasiter utan att använda läkemedel i onödan.
 
Så då passade det ju perfekt att jag stannade till hos Kolla masken på Eurohorsemässan i förrgår. Jag brukar passa på att köpa deras provtagningspaket på våren, och ofta har det blivit på mässan. Extra glad blev jag när jag kom med min jacka med "Stuteri Kry" på bröstet och fick veta att de kände igen och gillar bloggen!
 
Det kändes också bra att de höll med i mitt val om att jag inte behöver provta alla hästarna. Muska och Haldol har haft noll på proven många gånger nu, så dem kollar jag bara då och då för att se att det står sig. Finja var gränsfall, men eftersom jag inte riktigt mindes så fick det åka med en omgång till henne. Unghästarna är det självklart att jag kollar. Det är inte alla äldre hästar som blir resistenta och är helt utan maskägg, men för många är det så, och då måste man inte kolla så ofta. Och förstås inte avmaska heller.
 
Jag fick veta att det kommer att vara en föreläsning om Kolla masken och hästens parasiter i Boxholm (på ridklubben) på torsdag. Ett bra tillfälle för er som vill lära mer och är nära. Jag kommer nog inte, för hela helgen är bokad, och då kan det vara gott att få en kväll hemma innan dess.
 
Själva provtagningen blir lite jobbigare med hästar i lösdrift än i box, men jag får väl ställa in dem en stund i varsin box. Lite mer planering blir det, men det ska nog funka. När man köpt ett färdigt paket med adress, provpåsar och allt så kan det ju faktiskt inte bli enklare.
 
0 kommentarer