stuterikry.blogg.se

Äntligen gick det hela vägen på Årets kallblod och fjordstoet Vijol tog hem segern. Det var ett bra tag sedan en fjordhäst vann, och det kändes roligt att se att hon var en värdig segrare. Fräsch och med fina rörelser imponerade hon. Som rasrepresentant för fjord kunde jag inte rösta på henne, utan lade mina röster på ett par av de andra fina deltagarna.

 

I finalen mötte hon ardennerhingsten Tage, så det var på flera sätt en repris på fjolårsfinalen, då Finja fick se sig slagen av ardennerhingsten DaCapo. Vijol hade faktiskt samma träns som Finja, då vi lånat ut vårt visningsträns, och det klädde henne fint. Jag hörde mig själv säga att hon utvecklats bra, och att till och med huvudet var bättre. Kanske bidrog tränset lite till detta (ja, inte utvecklingen, men intrycket av huvudet). Kul att det tänkte hela vägen fram denna gång. Och roligt att både bästa sto och bästa hingst fick just sig inne i stora arenan i år. I fjol fick inte Finja följa med in, men visst hade det varit kul. 

 

Att Vijol är efter Finslands Ringo, som ju också är far till vår Rone är förstås extra roligt. Så vitt vi vet är Rone hans enda föl i år, och hi hoppas förstås att han blir lika bra. Resningen och rörelserna ser ut att finnas där. Så grattis till hela teamet runt Vijol och grattis till Ringo med! Jag har inga färska bilder så det får bli en gammal på Vijol, från Vetlanda, och en på Ringo från förra sommaren.