Sommarbete - hur länge?
Vi har kommit en bit in i augusti, och för många hästar går tiden på sommarbete mot sitt slut. För en del är den redan slut, och för andra återstår lång tid. Det är ju möjligt att ha hästarna på bete i alla fall nästan halva året. Men det kräver planering och rätt förhållanden.
För våra hästar är inte sommarbetet semester. Snarare tvärtom. Vi passar på att rida och njuta av fint väder och mycket ljus. Vi tar det lite lugnare i november istället. När det är mörkt, blåsigt och geggigt kan det vara gott att ta det lugnare, för oss. Hästarna har rejäla ytor även i vinterhagarna så de reder sig. Ibland får det bli lite paus när det är isigt och besvärligt också.
Vi försöker planera så att sommarbetet är sommarutfodringen. Det enda de får till är mineraler och salt, och så halm till de tjockaste som går på nedbetade marker. Det betyder att på våren får de mindre hagar, som sedan byts och utökas efterhand som säsongen. Vi försöker gruppera efter foderbehov, så i år går Aska och Nye i en hage, och sedan får Muska och Io gå tillsammans i pensionärshage. De kunde gått med de andra, om vi inte haft ston som inte skulle bli dräktiga (Rena) eller valacker som konkurrenter (Hejde).
Nu minskar kvaliteten på betet ganska fort. Vi har fin återväxt att släppa unghästarna på, och den är inte så illa. Men naturbetena innehåller allt mindre näring, särskilt protein. Vissa höstar har de hästar som tävlats blivit trötta, så ofta ger vi tillskott av proteinkraftfoder på hösten. Behövs inte så mycket för att göra skillnad.
Hästarna är av naturen programmerade att gå upp i hull inför vintern. Helt naturligt, men det gäller att se upp så att det inte blir för mycket. Så man får ha koll på hästarnas hull och bukfyllnad (så de inte blir tomma), och även tänka på att regn efter torka kan göra att gräset tar ny fart.
Men med bra hagar, och så lite koll, så räknar jag med att de klarar sig bra ute en bra bit in i oktober. Och sedan blir omställningen inte så stor då de flyttar till vinterhage och med tillgång till ligghallen. Foderbytet kan vi göra successivt då, och då fungerar det smidigt för alla.
Om man har tillräckligt med mark i närheten av stallet s¨å är det ju idealiskt att ha hästarna "på bete", alltså inte uppstallade, så många månader det bara går. För har man inte lösdrift så är betestiden den enda som hästarna själva får bestämma var de ska vara när. Och under förutsättning att de har bra miljöer att välja mellan så är det odiskutabelt det bästa för dem. Det tycker jag man får tillbaka som ryttare också. En häst som man hämtar i hagen behöver man inte longera en kvart för att den ska rasta av sig!
Betet behöver hästarna heller aldrig bråka om. Och inget är väl så trevligt som att gå ut och titta till hästarna i betesmarken.