Svårt att lasta?
Ännu mer fundersam blir man när man ser hur en del kör med släp. Tvära svängar, hårda inbromsningar. Om man nu fått in hästen kan det ju vara bra att ge den en någorlunda vettig upplevelse, tänker jag och kryper fram på vår guppiga grusväg. Att provåka själv är inte tillåtet, men tanken kanske räcker, om du har lite fantasi.
När man väl är framme så blir det ofta väldigt bråttom att ta ut hästen. Särskilt om den skulle skramla lite därinne. Då åker den genast ut. Så lärde den sig det... Stöka lite, så kommer du ut - de är inte dumma. Dummare blir det om det provar detta under färd. Funkar ju dåligt.
Jag brukar försöka undvika att gå till transporten när det skramlar. Bara spana och kolla - jodå, jag har också haft hästar som hoppat över bommen. De måste få hjälp. Men annars är det oftast bättre att inte gå dit när de skrapar, att inte belöna det som vi inte vill ha. Att skälla är inte bättre alls. Bättre med någon uppmärksamhet än ingen, eller hur....
Men tänk på att det fort blir varmt i en stillastående och stängd transport. Så skapa förutsättningar för att hästen ska kunna ha det bra. Både när du kör och när du stannat. Det kommer inte att göra hästen lättlastad, men det kan hjälpa till att undvika att den blir svårlastad.
För de är faktiskt sällan envisa. Mer vanligt rädda, oavsett vad ägaren eller andra säger. De är ju flyktdjur. De vill springa från faran. Och ska vi packa in dem trångt måste vi göra dem så trygga det går, för då ställer de faktiskt upp. Men får vi dem inte trygga blir de farliga. Flyktdjur som är hindrade att fly, men som är stora och snabba - det ska man ha repekt för.
Hur tränar man då? Ja, några tankar om det kommer jag tillbaka till imorgon.
Jag som har haft världens snällaste och fogligaste ponny som gick in i transporten genom att först gå vid sidan av en gång och sedan gå rakt in nästa gång, tänker att det där måste vara hur hon av någon anledning lärt sig att det skulle vara. Det är ett sidospår (oavsedd ordvits!) men jag tänker på att man talar om vidskeplighet i experimentell inlärningspsykologi. Om råttan har tittat åt vänster precis innan den dragit i spaken och fått en pellet så kan den få för sig att det är kombinationen av att titta åt vänster och dra i spaken som gör att det blir godis, och så gör den så hela tiden. Jag tycker det är lite kul, för först låter det ju vansinnigt att djur skulle vara vidskepliga, men när man tänker lite längre så inser man att det är väl ungefär så som mänsklig vidskepelse fungerar också!