Sviker du din gamla häst?

Då och då dyker det upp annonser om gamla hästar till salu eller bortskänkes. Ofta är budskapet motstridigt med uppgifter både om att det finns flera år kvar att ge och att det finns oklara hälsoproblem eller bekymmer, som kommer att kräva en hel del att lösa, om det ens är möjligt. 
 
Jag blir illa berörd. Om inte ägaren, som haft hästen i många år, tycker att den är värd behandling, konvalescens eller vad som nu behövs, så varför skulle någon annan tycka det? Är det troligt att en okänd ängel kliver in med ändlösa resurser och trollar hästen frisk och fin, och så levde de lyckliga i alla dagar?
 
De är ju sällan fynd de här stackars hästarna, inte ens om de är gratis. Mer än en gång har jag mött en ung och lycklig hästägare som fått, eller köpt "billigt" och så blev drömmen om häst sann. En dröm som alldeles för snart blev en mardröm. Försäkring kanske saknades, och oavsett så blev det ganska stora kostnader till veterinär, och till foder och stall, för en häst som var oförmögen att ge något tillbaka. Till slut måste de försöka hitta pengar att betala avlivning och omhändertagande. Många tusen kronor där med, och i värsta fall fanns de inte. Kan man då ge bort den igen?
 
Den största förloraren är ändå hästen. Som inte fick ett värdigt slut. Ett tungt och tråkigt beslut, men ändå mycket bättre än att ducka och lämna vidare till okänt öde. Visst kan en äldre häst säljas, men med omdöme och då det finns goda förutsättningar för ett bra liv. Om det är tveksamt, så lämna den inte vidare, inte ens med en uppmaning om livslångt hem. Om inte du är beredd till det så kan du inte lägga det på någon annan. Så stå kvar vid din väns sida och gör det som är bäst, även om det skulle vara svårt. 
 
Allmänt Avlivning Djurvälfärd Sälja häst
22 kommentarer
Jeanette

Vilken underbar blogg ni har med så mycket klokhet o kärlek. Hoppas att många följer den. Jag kommer att rekommendera den till mina vänner

Svar: Tack så mycket för de fina orden!
Helena

Anna O

Det är ju absolut sorgligt för alla inblandade när det går så. Och du får säga till om du tycker att jag tjafsar emot hela tiden. Men jag har precis sett ett fint exempel på hur man ansvarsfullt säljer en gammal häst till rätt köpare. Min pappa har nya grannar, ett ungt par, där hon har ridit i många år och han vill lära sig. Hon har en unghäst som hon precis har börjat rida på, och de sökte en häst som passade till sällskap till unghästen, och som läromästare till en nybörjare. När en av de största ridskolorna i Skåne förra våren pensionerade en av sina hästar så köpte de den. Den är tjugo eller strax över, och det är klart att den behöver pensioneras från ridskoleverksamhet. Men den är frisk och kan hänga med på ett par skrittrundor i skogen i veckan under flera, kanske till och med ganska många, år till. Och är förstås den perfekta läramästaren för både unghästen och nybörjarryttaren. Och får lov att leva några fina år till i eget stall med hage till.

Det ska tilläggas att det här är kunniga och ansvarsfulla ägare som vet vad de ger sig in på. Och förhoppningsvis också en ansvarsfull säljare som inte hade accepterat att sälja om de inte blivit övertygade om att det var bra. Man vill ju i alla fall hoppas att så är fallet med en stor och välrenommerad ridskola.

Svar: Det här är väl inte tjafsigt. Jag skrev ju också att det ibland är rätt och bra att sälja även äldre hästar. Har själv sålt gammal, men frisk och urvuxen ponny för att den skulle ge glädje i ännu en familj.Så kommentera på du, kul med engagemang och läsare.
Helena

Anonym

Kan bara hålla med! Hemskt se dessa annonser

Svar: Ja, för ofta.
Helena

Anonym

Kan bara hålla med! Hemskt se dessa annonser

Liz Andersen

Beror självklart på varje individ och även hälsotillståndet. Vissa hästar lever upp om de får en ny uppgift i livet medan andra mår dåligt av att byta hem. Ibland tänker jag också det är bättre ta bort hästen än att hoppas på att någon annan ska ta över eventuella problem. En död häst lider inte och är den gammal kan det vara en befrielse. Speciellt om hästen haft ett gott och långt liv så kan det vara den bästa tjänsten man kan göra för sin vän. Som sagt, beror helt på individ och hemmet dit hästen kommer. :)

Svar: Precis.
Helena

Karin

gäller även hundar, riktigt sorgligt! fin blogg!

Svar: Tack!
Helena

Anonym

Bra skrivet!

Svar: Tack!
Helena

Micha

Helt enig! Jag blir ledsen in i hjärtats mörkaste vrå när jag läser de där annonserna. Ett gammalt djur, oavsett om det är en häst, hund eller katt, är värd en trygg och skön tid på ålderns höst. Gamla djur är något alldeles speciellt och jag önskar att fler förstod det & tog tillvara på den tiden. Har man älskat och skött om ett djur medans det var ungt och friskt borde man kunna finnas där och vårda det även när det blir gammalt.❤

Svar: Precis! Och om man inte längre kan det så kanske det är mest skonsamt att det får sluta sina dagar. I alla fall i många fall.
Helena

Sanna

Så kloka ord! Många hästar blir vandringspokaler pga att många hästägare inte klarar av att ta farväl av sin häst på ett värdigt sätt och istället väljer att ge bort/sälja billigt! Det är extremt jobbigt att gå den andra vägen, men man kan inte vara självisk när det gäller ett liv. Väljer man att ta bort sin häst så vet man att den aldrig kommer lida och många gånger är de det som är den bästa vägen!

Svar: Tack!
Helena

Elinor

Tack för ännu en bra artikel!Många av dessa gamla hästarna som är på annonser borde få ett värdigt slut där dom är.
Finns givetvis undantag.Har själv en som blir 34 år snart och hon stannar här tills sista andetaget.

Svar: Just så. Självklart finns undantag. Och det finns också unga som inte borde säljas vidare. Det är inte åldern i sig som avgör.
Helena

Karolina

Oj vad jag håller med om det som skrivs här, har själv jobbat många år med travare och det är allt för ofta som man ser såna trotjänare som inte kan "tjäna" sitt uppehälle längre säljs som ridhäst billigt till folk som inte egentligen har råd eller kunskap av häst vilket snart leder till en "vandringspokal" :/ . Självklart finns det som sagt undantag men överlag anser jag det oansvarigt som hästägare att skänka bort en häst om man inte 100% vet att den hamnar rätt.

Svar: Tack. Jag har också sett lite för många sådana.
Helena

Desirée Jonsson

De där tankarna finns ofta hos mig med.

Om man pratar djurägaransvar så är det enligt min egen uppfattning ett uttalat bevis på bristande ansvar att rea ut eller ge bort sin gamla, sjuka, icke fungerande (eller vad det månde bero på) vän. Man orkar inte ta det tunga beslutet utan ger bort sin vän till en okänd, med tydliga regler kring det kvickdrag eller vad det nu är som fattas hästen, och i värsta fall är hästen ute på annons som ridhäst några få dagar senare. Har sett just det exemplet själv.

Som uppfödare av en ganska okänd och liten ras har jag själv flera ggr fått erbjudanden om att få icke fungerande hästar som inte ens gått att sälja för liten peng.

Även om det låter väldigt hårt för mångal, men döda hästar lider inte. Att somna in i en bekant och trygg miljö istället för att börja skeppas runt är i många fall befogat och mer humant.

Det skär obehagligt i mig med dessa annonser om sjuka/gamla/icke funktionabla hästar som bortskänkes, och alltid kommer sista versen i Pyttelitens Bön till mig:

"När min levnads slut är nära
tag mitt liv med varlig hand.
Led mig sista biten, kära
till ponnyns evigt gröna land."

Det är en skyldighet vi har, ett ansvar och faktiskt en ära.
Enligt mig alltså.

Tack för en fin blogg!

Svar: Ja, Pyyelitens bön, eller den gamla Hästens bön är fortfarande en bra grund, som alla borde tänka över innan de blir hästägare. Att skylla på att det är dyrt är inte heller ok, för det är också en sak att tänka över i god tid. Tack för dina tankar.
Helena

Desir%E9e%20Jonsson

..tillägg:

Tänk att en del kämpar så länge för att få hästen att lägga sitt liv i sina händer, för att sedan ens överväga att ge bort det livet till en okänd när förtroendet behövs som mest.

/Desirée

Katie

Det gör ont i hjärtat på mig att läsa inlägget o det kom en tår 😢
Mina gamla ponnyer har tur! De står kvar på mina föräldrars gård och har / har haft ett fint pensionärsliv tillsammans med min pappas gamla nordsvensk. Mitt New forest sto gick hastigt bort för ett år sedan, tillsammans med veterinär försökte veterinär och mina föräldrar rädda hennes liv, man tror att det var aortan som brast. Hon blev 26 år. Jag visste ingenting förrän det var över. De hann inte ringa mig. De kämpade för att rädda henne men tog beslutet att stoppa. Det hade krävts kirurgi för att rädda henne. Hon hade bott hos oss i långt mer än halva hennes liv. Hade hon överlevt transport till klinik hade hon kanske inte överlevt operation eller narkos. Hon somnade in i mina föräldrars famnar. Det gjorde outhärdligt ont i mig när mamma efter dök upp hos mig men de gjorde rätt. Twilly fick somna in hemma. Hon är begravd på gården. Min fina häst! 💠
Jag saknar henne, hon hade aldrig varit sjuk eller skadad. Det gick fort när det väl var över. 26 år var en bra ålder men vi blev chockade vid hennes bortgång! Ingenting tydde på att hon skulle gå bort innan. Hon var i fin kondition, var pigg och glad och precis som vanligt. Någonstans tacksam att det gick fort. Hon behövde inte lida i veckor / månader. Önskar att fler gamla hästar skulle få chansen som mina gamla hästar får. Ha ett gott pensionärsliv!

Svar: Alltid hemskt när det går fort och oväntat, men ändå det bästa, i efterhand. Klokt att stoppa och göra det bästa för hästen. Önskar att fler tänker så.
Helena

Photo by E M E R E L L A

Mycket bra skrivet, håller helt med dig!

Svar: Tack! Dela gärna, om du vill.
Helena

Teresa von Seth

För snart 4 år sedan såg jag en annons på en häst född 1985 och som gått som ridlägershäst på Taffsnäs, fjordhästridläger. Jag tänkte som du, "stackars krake, vad ska nästa ägare göra med honom? Som jobbat hårt i sitt liv" Han var värd att köpas, bara för att bli pensionär, tyckte jag. Dottern hade varit på Taffsnäs under flera somrar, både som elev och även jobbat. Fjording hade vi haft tidigare. Så, jag köpte honom, Tenor. Still going strong. 32 år i år. vaccineras, skos och klipps regelbundet. Han verkar trivas med sitt pensionärsliv, för det var det jag ville ge honom bara. En rätt att vara hästpensionär.

Svar: Ålder är ju inte heller något absolut. Men viktigt att i varje val se till att livet har kvalitet. Det är vi skyldiga dem. Och visst kan man sälja äldre hästar, det har även jag gjort. Kloka, snälla läromästare som fått en ny och passande uppgift.
Helena

Days by Johanna

Tänkvärt inlägg!

Svar: Tack!
Helena

Jenny Franzén

Bra skrivet och jättebra blogg 😉

Svar: Tack! Och välkommen att läsa mer.
Helena

PAULINAS.SE

Tack för toppenbra och kloka inlägg!

Svar: Tack för de uppmuntrande orden!
Helena

Anna

Underbart inlägg och sällan jag ser bloggar som behandlar den äldre hästen och tar upp dennes värde! Stort tack för det!! Min häst dog för ett år sedan, hon blev 37 år gammal. Många säger till mig att det är fantastiskt att hon blev så gammal, själv säger jag att det är ingen konst om man bara ger hästen chansen, ja och så ska man ju ha lite tur också att hästen inte drabbas av sjukdom eller får dåliga tänder osv. Av erfarenhet vet jag att en äldre häst kostar mer på alla sätt än en yngre, men det är tyvärr många hästägare som varken vet om eller förstår detta innan dom skaffar häst. En äldre häst behöver dessutom fortfarande också motion i sin egen takt för att stimulera sig själv både fysiskt och psykiskt. Jag ser många ägare till gamla hästar som resonerar så att deras gamla häst inte behöver lika mycket mat längre eftersom den inte arbetar på samma sätt som när den var yngre, det där med hovvård verkar det också vara si och sådär med på gamla hästar. Det här gör mig illa berörd. Jag är ingen expert men min erfarenhet är att den äldre hästen behöver mer mat, mer tillskott, regelbunden verkning, motion och rutinkontroller av veterinär. När jag ser hästannonser på äldre hästar så brukar jag skicka ut en tanke och stilla önskan om att den eventuella köparen har erfarenhet av vad en gammal häst behöver och är beredd att lägga energi och pengar på det. Min upplevelse är att alltför få har någon aning om vad det innebär att äga en gammal häst. Det verkar också finnas en tanke om att hästar ska "ge något tillbaka" eller "arbeta för brödfödan" för att förtjäna att få stanna kvar, det räcker liksom inte med att dom är ens bästa kompis. Att äga en äldre häst innebär inte bara att den tappar muskler den tidigare haft och inte orkar bära en längre så att man kanske måste ta promenader vid sidan om varandra istället, det innebär också att ständigt gå omkring och vara rädd för när man kanske måste ta beslutet, man är ständigt vaksam på förändringar i hästens beteende, och det är väldigt jobbigt. Men precis som med gamla människor så kan en gammal häst lära sig nya saker och framförallt lära dig nya saker. Jag fick en helt ny slags kontakt med min häst dom sista sju åren när jag inte red på henne längre utan gick vid sidan om henne på promenad nästan varje dag =)

Jag önskar alla gamla hästar där ute ett värdigt avslut och mer information till ägare om hur man tar hand om en gammal häst. Och så ett stort tack för ett bra inlägg (och blogg) som sagt!!

Svar: Stort tack för det och för din berättelse.
Helena

Sarah

Så fin bild :)

Svar: Tack! Det är min äldsta, Muska.
Helena

Anonym

Tänk att vår käre gamle(unga;-) ponny kom till ett hem, där han får vara häst med lagom arbete och till kompetenta fodervärdar! Vilket va den avgörande anledningen till att han släpptes till ett nytt hem. Ju mer jag läser på bloggen dess lättare är saknaden efter han;-)
Så kloka inlägg. Själv förmänskligar jag fortfarande hästarna mellan varven,av kärlek förståss!
Just nu tänker jag lösdrift när regnet strilar hela tiden,är väl ett typexempel
Men jag lär så länge jag lever...
Och att få vara "häst" sista åren med mycket en ryttare som har så lugn o fin hand är ju optimalt:-)
Tack för en bra och fin blogg Helena,roar mej varje morgon med den!
Marie

Svar: Tack! Så fin läsning. Kul att du gillar bloggen!
Helena