Bra träning för en tvååring
Aska är två år, och hon älskar att få vara med och göra något. Hon skulle gärna göra mer än vi hinner. Och mer skulle hon säkert kunna göra och lära, men kanske gör det inget att längta lite också. Och inte minst att få lite pauser att tänka över det vi gjort.
Vi tömkör ibland, och det börjar så smått gå att styra. Det har inte blivit så många gånger som både Aska och jag vill. Men fast det kan dröja mellan tillfällena så är hon bättre för varje gång. Ännu så länge har vi med sällskap vid huvudet. Det blir lättare med riktningen då. Och så kan vi prova lite extra utmaningar som att gå över gummimattan.
Premieringen i mitten av juli innehöll många moment för en unghäst. Att bada bort all jord och smuts var det första. Vi tvättade med svamp och ljummet vatten, och schamponerade så att det rann bruna ränder. Aska tyckte det var helt OK. Vi gav henne lite pellets de första minuterna, och då hade hon inte tid att krångla. Och sedan var det ju för sent att börja - när hon sagt OK.
Att åka ensam i transporten, komma ensam till premieringen och visas där, är också många nya intryck och erfarenheter. Hon var helt fantastisk. Skötte sig som den pärla hon är. Att hon sedan gick lika snällt in igen efteråt och stod lugnt och väntade medan vi fikade - det är högsta betyg.
Så vi ser alla fram emot att träna vidare. Roligare unghäst kan man inte ha, och hon verkar tycka att vi är helt OK att samarbeta med också.
