Visa sto och föl

 
Att visa sto och föl på premiering är lite knepigare än att bara visa en häst. Om det ska bli bra så krävs det lite träning, och sedan är det inte säkert att det blir som man tänkt ändå. En ängslig mamma och en frimodig unge kan vara en spännande utmaning.
 
De flesta arrangörer tillåter inte att det finns lösa föl på plats. Det är bra, för de är en säkerhetsrisk både för sig själva och andra. Så grimma på fölet ska det vara, och sedan kan man välja om man har någon som leder fölet eller kopplar fölet i gjord. På bilden ovan håller Ella både Finja Kry och Himmer Kry, men det är bara vid fotograferingen. Vid visningen hade han en egen person, som hade fullt upp med hans lilla show;-)
 
Att ha fölet i gjord kräver ännu mera träning, men kan annars ha fördelar. Stoet är oftast nöjd och trygg med att ha koll på fölet nära, och man slipper att leda ett hoppigt och i värsta fall stegrande och bakutsparkande föl. Det kan ta sin tid att få fölet att följa fint, och det är inte alla ston som är helt bekväma med att ha någon som drar och rycker i gjorden, som de gärna gör till en början. Mer än ett av mina föl har lagt sig ner någon av de första träningarna...
När de väl har lärt sig så har man ett föl som har fått en hel del bra saker med sig. Det kan följa fint, och förstår att när det tar emot i grimman - framåt eller bakåt, så följer man. Och i grunden är det enklare att följa med mamma än en människa, och framför allt är det inte alls så farligt att sitta fast i mamma.
 
Fint är det också när det funkar. Men det kan vara klokt att ha en medhjälpare. Kanske behöver den mota på lite. Kanske ska den till och med koppla loss fölet och hålla eller leda det medan stoet visar sin allra finaste trav. När det sedan är dags för fölet att visa sin trav så måste stoet jogga lite saktare. Som domare tycker jag att det oftast fungera bra, och kan många gånger vara lättare att få se fölet framifrån än när den slinker in bakom stoet eller snirklar sig fram. Om du leder fölet så försök att gå på ett annat parallellt spår, så att fölet inte går precis bakom (eller framför) stoet.
Alternativet är att leda fölet. Jag tycker att det är bra att ha en lång lina, så att det går att släppa ut. Men det är viktigt att tänka på att de säkraste platserna är nära eller tillräckligt långt ifrån. Mittemellan tar sparkarna hårt även från ett litet föl. Och hjälm förstås, för det är inte så ovanligt att de stegrar. De flesta föl går bättre fram om man undviker att komma allt för långt fram mot huvudet, men som sagt, se upp för bakbenen!
1 kommentar
Anna O

Ja, det är oväntat svårt att få ett föl att gå med gjord! Jag skulle nog ha försökt längre om jag hade tänkt på det du säger: "När de väl har lärt sig så har man ett föl som har fått en hel del bra saker med sig. Det kan följa fint, och förstår att när det tar emot i grimman - framåt eller bakåt, så följer man. Och i grunden är det enklare att följa med mamma än en människa, och framför allt är det inte alls så farligt att sitta fast i mamma."

Det var ju så man gjorde förr med arbetshästar, och de blev ju dessutom halvt inkörda på kuppen eftersom de vande sig vid att inte bli rädda för hur maskiner och vagnar lät och såg ut snett bakifrån.

Svar: Precis. Och att ta det vidare och köra mamman är förstås jättebra. Vi har gjort det ibland, och ger verkligen fölet bra lärdomar och trygghet.
Helena