stuterikry.blogg.se

Det är sällan jag kan vänta ända in i november innan jag börjar utfodra. Men så har det varit i år. Vi har haft gott om bete på hösten, och genom att skifta till nya hagar så har hästarna trivts och mått bra på bara bete. Att kunna ströva omkring och beta många timmar per dygn är vad en häst gärna vill och trivs med.

 

När man ska börja utfodra så kommer gärna frågan om hur många gånger man ska dela ut foder. Jag har sett det debatteras om det ska vara två, tre, fyra eller fem gånger per dag. Jag tänker att det i grunden är fel tänkt.

 

Hästar ska ha tillgång till grovfoder dygnet runt. För våra lättfödda hästar kan det antingen vara magert naturbete på sommaren, lite bättre bete på vall på hösten eller halm under vintersäsongen. De kan inte äta obegränsat av ensilage, som ger för mycket näring och tjocka hästar. Att skörda senare är ingen lösning, för det blir då lätt alldeles för lite protein, men fortfarande för mycket energi.

 

Så de får fri tillgång till halm, och så får de hösilage tre gånger per dag. Fast oftast fodrar jag en gång per dag. Smidigt och lättskött för mig, och ändå en bra spridning över dygnet för hästarna.

 

Jag kör ut foder i baljor på kvällen, och det äter de genast. Medan de mumsar där passar jag på att stänga två mindre avdelningar av hagen - en frukosthage och en lunchhage. Jag lägger ut foder i baljor i dessa två med. Så har de hela resten av hagen att knalla runt i på natten, om de inte väljer att vara i ligghallen - oftast skiftar de mellan dessa platser.

 

På morgonen går jag ut och öppnar till frukosthagen, och hästarna är inte sena att gå och äta. Sedan vrider jag upp en liten klocka med en krok (köpt från Feedex), och hakar på en fjäderbelastad grind. Sex timmar senare släpper kroken grinden och hästarna får sin lunch. Oftast medan jag är någon helt annanstans och jobbar, men det gör ju dem inget. Jag har skyddat klockan med en gammal dunk - både från hästar och från nederbörd. Enkelt, men det funkar.

 

Jag har provat lite olika typer av grindar, och den som hörde till klockan var med rep och taljor. Den krånglade vid frost, så jag tycker att denna är bättre. En elastisk grind kan fara upp för fort och vara en skaderisk, men den typ jag har nu rullar in lite lagom snabbt och jag har varit nöjd med den. Jag har också provat elektromagnet istället för mekanisk klocka, men den strulade också. Detta system tycker jag är bra och smidigt för alla. Med tillräckligt väl tilltagna frukost- och lunchhagar så kommer alla åt och det funkar fint.

 

Överst ses en bild på att det behövs en krok för grinden som inte är till klockan också - om jag är för trött händer det att jag kopplar fel, och då får de nattmat också, och så får jag göra en ny lunch... Men oftast blir det rätt. Enkelt och bra, så de flesta dagar funkar det. Förhoppningsvis även denna säsong!