Klöver till fjordhästar?

Många läste och en hel del kommenterade när jag lade ut bilderna på mina hästar på nytt bete i september. Många gillade vad de såg, och det gjorde hästarna med. Och flera funderade över om det verkligen går att ha fjordhästar på klöver, och det kan ju vara klokt att fråga.
 
Jag har klöverinslag i alla mina vallar och beten. Både vit- och rödklöver. Det har jag för att klöver höjer proteinvärdet i fodret och också bidrar positivt till andra växters kväveförsörjning (om jag fattat rätt). På våren och försommaren går de dock huvudsakligen på naturbeten med väldigt lite klöver, och en stor mängd olika gräs och örter.
 
Vid den tiden är betet näringsrikt och kraftigt ändå, och min strategi att lösa denna känsliga tid är att släppa tidigt (så att hästarna är där nästan innan gräset börjat växa alls). Och att ge dem begränsade ytor, dvs inte så jättestor hage i början av säsongen. Det ser kort och eländigt ut, men när jag kikar på andra delar som inte betas så inser jag att det växer - lika bra som gräsmattan. Och så håller jag förstås koll på hästarnas hull och om de ser tomma eller hungriga ut. Är jag tveksam om de får tillräckligt, men är tjocka nog, så ger jag dem halm.
 
Längre fram på säsongen minskar gräsets tillväxt och jag ger hästarna större arealer. De får hela hagen, och efterhand lägger jag till även delar av återväxten där jag tagit foder. Om den inte ska plöjas, utan ska bli till vallskörd även nästa säsong så krattar jag ut högarna med gödsel så att de inte ligger kvar som högar som kan hamna med i fodret, utan får regna ner och göra nytta.
 
Fram på höstkanten börjar det ofta bli dåligt med protein i fodret. Protein lever fortfarande delvis kvar med en stämpel om att vara "farligt", men verkligheten är att det är alldeles nödvändigt. De som behöver allra mest är de som växer, och mer ju yngre de är. Föl behöver alltså riktigt bra bete (och sin mammas mjölk förstås!). Men även de vuxna behöver en viss mängd protein. Tidigare upplevde jag ofta att hästarna blev trötta och sega vid den här tiden. Jag började då ge extra protein, antingen som kraftfoder med riktigt bra proteinhalt eller genom att släppa på vall med en del klöver. Sedan dess har jag inte upplevt några sådana bekymmer.
 
Självklart bör man göra en tillvänjning vid alla foderbyten. När man byter hage är det inte helt enkelt, men jag satsar på att stängsla av en del, och sedan utöka den, om det är mycket gräs i den nya delen. Tyvärr har det visat sig att det inte fungerar att begränsa tiden, för redan på rätt få timmar kan de vräka i sig enormt mycket - och särskilt om de vet att de inte får vara kvar.
 
Så ja, jag använder klöverblandning i vallar även till fjordhästar, och jag ser till att min grovfoder skördas i tid för att ha tillräckligt mycket protein.  Det är mycket enklare att "späda" ett bra foder med lite halm, än att kompensera för låga proteinvärden. Och det senare blir dyrt också.
När de hade mumsat en stund på vallen så tyckte de att det passade bra att gå till en del med mera ogräs och äta lite blandad kost, så de verkar lösa detta rätt bra.
 
2 kommentarer
Efwa

Som du skriver.....rätt mängd protein är ju inte bara viktigt utan till och med essentiellt. Det är mycket svårt att träna en häst för rätt arbete utan att den får i sig rätt mängd protein.

Det har jag lärt mig den hårda vägen.

Jag tror att det är den gamla uppfattningen om att fång utlöstes av protein som ligger bakom skräcken för protein. Så var det för mig, ganska länge.

Svar: Jo, det är nog det, plus en del andra gamla skrönor, särskilt svårbegripliga när det handlar om unghästar. Visst kan de få fång av för kraftigt bete, men i många fall drabbas ju hästar i högt hull, och det är nog den allra största riskfaktorn.
Helena

Anna O

Lustigt. Vet du vad agronomen i mig tänkte om den bilden? ”Oj vad grov de har låtit klövern bli”. Vilket är ungefär motsatsen till oro för att det skulle bli för mycket protein!

Svar: Precis! Då är vi helt överens. 😀Och gör inget den är lite grov, men bra att ha nu.
Helena