stuterikry.blogg.se

 

När man har flängt land och rike kring i både jobb och privata åtaganden - då är det underbart att bo landet och bara vara hemma. Helgen som gick erbjöd många lockande saker såsom unghästchampionat för både fjordhästar och ponnyer (på olika platser), sommarpremiering och en massa mer. En del hade kanske förväntat att se mig på något av detta, och visst hade det varit kul.

 

Men med domaruppdrag, föreningsarbete och så förstås det vanliga jobbet, som alla på senaste tid bjudit på en hel del resor, så kändes det som kvoten var full. Även om allt varit jättekul, och jag har träffat så många trevliga människor och sett så mycket fint och intressant, och helgen erbjöd fler sådana möjligheter, så blev valet att avstå.

Bara vara, hemma, hos djuren, familjen och nära naturen. Jag kände mig verkligen priviligierad när jag gick ut i dimman på lördagsmorgonen och den ena hästen efter den andra dök upp i dimman. Det var alldeles tyst och stilla. Grått och vått så att man kunde ta på det, men höstens färger gick ändå att ana.

Aska kom och undrade om vi skulle göra något kul. Den hästen kan man inte annat än älska. Men dagen gick åt till att stängsla, flytta flocken och se dem glada. Jag hann också fixa en del i ligghallen, för att få den redo för vintern. Och en härlig promenad med Humle och Unni.

Borta bra, men hemma bäst. Men båda behövs för att verkligen minnas och känna det. Och då är det roligt att ge sig ut på äventyr också. Om det finns tid att bara vara däremellan.