stuterikry.blogg.se

Kraftiga halsar förekommer hos många ponny- och kallblodsraser, i större eller mindre omfattning. I viss mån kan det höra ihop med raskaraktären, och hos t.ex. en fjordhäst är det inte rastypiskt med en alltför tunn och muskelfattig hals. Samtidigt är nog alla överens om att en alltför grov hals inte är till någon fördel och kan påverka bruksbarheten negativt. 

 

Jag tyckte därför att det var riktigt spännande att höra Eric Strand tala om ämnet på den stora konferensen om hästars luftvägssjukdomar i somras. Han hade studerat kallblodstravare och hur de kan få problem när luftvägarna blir trånga. Eftersom hästar bara kan andas genom näsan (och inte öka luftflödet genom att andas genom munnen som vi), leder varje förträngning till en ökad lufthastighet. Detta kan man ofta höra som biljud. 

 

Kallblodstravare har ofta en enorm arbetsvilja, och många kämpar vidare trots andningsproblemen. I värsta fall leder det hela till att hästen stupar. Föreläsaren hade kunnat konstaterat att detta problem hängde samman med att hästarna böjde på nacken. Han hade då sett att struphuvudet fördes längre fram, och att det samtidigt blev mindre plats för luftpassagen. Problemet var tydligast hos hästar med grov hals (kraftig och med mycket muskler), och det blev ännu värre om de dessutom hade smal käftgrop (trångt mellan underkäksgrenarna). 

 

Det pågår vidare forskning för att klarlägga genetiken kring detta. Ett spännande område, som säkert kan vara av intresse för fler än kallblodstravarna. Jag ser fram emot att få höra mer, samtidigt som jag tänker på att detta att undvika alltför grov halsansättning och smala käftgropar - det pratade vi om på domarkurser redan i början av min domarbana. Men ändå intressant att få veta mer precis hur det kan påverka hästens välfärd och prestation.