Galen jämförelse
Ibland blir man både upprörd och förvånad. Det hände mig i förra veckan när jag läste svaret på en frågespalt om hästar. Frågan handlade om skadeståndsansvar för en häst som blivit skadad i hagen, då den blivit sparkad av annan häst. Ägaren visste inte vilken av hästarna som orsakat skadan, som hade blivit kostsam, och ägaren ville därför ha hjälp från de andra hästägarna att betala.
Juristens svar fick mig att undra om det bara är regler om skadestånd som ska beaktas här, och om man får dra hur galna jämförelser som helst. Hon började med att summera att när man hyr in sin häst så samtycker man i regel till att ha flera hästar i samma hage, och att det innebär en skaderisk, som man då också samtyckt till. Sedan fortsatte hon så här: "Man kan jämföra med att den som ställer sig i en boxningsring har samtyckt till viss misshandel, liksom den som är med i en hockeymatch har gjort."
Hur tänkte hon nu? Behöver en jurist inte alls ta hänsyn till att hästar är flockdjur eller att djurskyddslagstiftningen ställer krav på social kontakt? Och kanske är det så att hästar ensamma i små eländiga hagar faktiskt löper minst lika stor skaderisk - risk för skador på ben och leder på grund av dåliga möjligheter att röra sig, risk för kolik på grund av otillräcklig motion och så den psykiska stressen som inte är lika lätt att mäta, men som också påverkar hästens hälsa och välfärd i en helhet.
Att jämföra att en häst kan skadas vid hopsläpp eller i hage med att människor pucklar på varandra i en boxningsmatch - det är absurt. Kanske hade denna fråga besvarats bättre av någon med kunskap om hur man ska agera vid hopsläpp eller för den delen alltid med hästar i flock. Tillräckligt stor hage, tillräckligt mycket foder och klok sammansättning av flocken reducerar riskerna massor. Det finns dessutom studier som visar att skaderisken inte alls är så hög som folk gärna tror - totalt sett är det alltså av värde att ha hästar i flock. Och sedan är det inte alltid så att allt är den sparkande hästens fel - en del hästar respekterar signaler dåligt och får till slut däng för det. Men för det mesta skadar de faktiskt inte varandra, även om det förstås händer.
Nog för att pengar och juridik styr mycket i vår värd. Men låt oss ändå vara kloka hästmänniskor som sätter hästens bästa i främsta rummet. De allra flesta hästar kan gå i flock, och det innebär faktiskt inte någon stor skaderisk. Slutsatsen av svaret var att det nog var omöjligt att driva ett skadeståndsanspråk, särskilt som man inte visste vilken häst som sparkat. Bra det, men ändå ett riktigt uselt svar, tycker jag, som inte är advokat utan bara en vanlig veterinär.
Samma häst som sparkar ut så ilsket ovan ses här stå och klia - och ingen blev skadad någon av gångerna :-)
Med tanke på att en frågespaltsjurist måste kunna hantera frågor över juridikens hela spektrum får man kanske ursäkta en bristande insikt i hästarnas beteendebiologi. Men det gör ju inte jämförelsen mindre misslyckad.
Medan jag lyssnade på grannens skällande och ylande hund (ensam hemma, husse/matte på jobbet) och tänkte på det här slog det mig att vårt samhälle skulle behöva lite allmän djurkunskap! Djurvälfärd är en del i EUs värdegrund, vilket ju faktiskt gör att alla medborgare behöver kunna lite om hur djur fungerar.