stuterikry.blogg.se

September går mot sitt slut, och många hästar har fått flytta inomhus om natten. I år kanske lite extra tidigt för en del på grund av allt regnande. Ibland kan det vara motiverat och nödvändigt.

 

Men ibland tror jag att vi tar in hästarna för att vi glömmer att de är hästar. Vi jämför med vår önskan om att krypa upp framför brasan med en bra bok. Det är ju inte det hästar drömmer om. De vill ströva över stora ytor med sin flock och beta. De sover korta pass då och då, men en lång natt i en box är inte hästarnas dröm. Så jag förstår inte varför så många tar in hästarna redan i början av september. I varje fall om det finns en bra liggplats ute. Fodra går ju.

 

Till igår har våra hästar gått på sommarbetet. Men nu var det slut. Så jag stängslade av en del av återväxten på vallen intill vinterhagarna, och så flyttade vi flocken dit igår. Alla var angelägna om att komma med, och trots att det mest är nässlor och ogräs i vinterhagen så dök de hungrigt ner i detta.

Men när jag började gå ner mot vallen så fattade de direkt. Aska tog ledningen, som snabb, smart och rörlig, och susade ut på fältet med de alla de andra "ungdomarna", dit även 21-åringarna Rena och Denver räknade sig. Till och med Muska kom flängande i galopp - en gångart som hon numera anser helt onödig för det mesta. Men med spetsade öron rusade även hon ut i det frodiga gräset. Jag blev glad av att se deras glädje.

När denna del är nerbetad så utökar jag hagen, men att ge allt på en gång är bara dumt. Och om ett litet tag kommer de att få möjlighet att gå in i ligghallen också. I våra kuperade och omväxlande hagar tycker jag att de har det bra utan den ett litet tag till. När jag ser på hästarna så tror jag att de håller med.