stuterikry.blogg.se

Det är så roligt med unghästar. Särskilt när man kommer till den punkten att de vill vara med och tycker att människans sällskap räcker för att känna sig trygg. Sedan är det klart att de alltid vill ha sin flock att vara med. Det är en helhet som ger ett bra hästliv. 

 

I söndags tog jag in Nye i stallet för att fixa manen, som vuxit sig alltför lång. Han var ensam där, och det var ju inte första gången, och heller inte oväntat att han skulle ta det bra. Men ändå värt att stanna till inför, och vara glad för.

 

Han stod där i boxen och njöt av att vara i fokus. Att bli borstad är så härligt, och konstigt nog allra skönast på huvudet. Att jag drog och slet i manen bekymrade honom inte alls. Och sedan myste vi en stund. Det är sådana stunder som gör mig glad.

 

Det känns tråkigt att sälja honom, men också bra att kunna visa upp en trevlig och välhanterad unghäst. Då har jag i alla fall gjort vad jag kunnat för att fortsättningen ska bli bra. När jag visade honom i tisdags skötte han sig precis som jag trodde och hoppades. Det kändes bra att grunden var lagd så att han även med ny ryttare var trygg och trevlig. Jag hoppas jag har hittat ett bra hem åt honom, där de får glädje av denna härliga unghäst. Håll tummarna för att allt går i lås och att det blir så bra för alla som vi hoppas.