stuterikry.blogg.se

Bara för att man kan så kanske man inte bör... Det var en av många kloka kommentarer till bilderna på en stackars ponny, som utsatts för missriktad välvilja, som jag uppfattar det. Detta är en flitigt delad bild, som jag hittade på sociala medier, och jag förstår om den provocerar. 

 

Det beskrevs att fölet hade blivit illa trampat, och det ena frambenet hade amputerats och det andra allvarligt skadat, men behandlat med skenor. Ägaren beskrev stolt hur underbar ponnyn var och att barnen älskade henne. Och att ponnyn älskade barnen. Kärlek och kostnadskrävande vård i all välmening. Men var det någon som såg hur ponnyn hade det? Hjälper kärleken till att rättfärdiga vad denna ponny utsatts för?

 

Jag tror inte att det skulle kunna hända i Sverige, eller jag hoppas inte det. Frambenen är illa nog att se, men de överbelastade och till synes smärtande bakbenen är ännu värre, tycker jag. Vi har inte rätt att utsätta djur för vilka behandlingar som helst. Som jag ser det så har denna ponny utsatts för ett onödigt lidande. Och den har väldigt låg livskvalitet. Det rimliga beslutet hade varit att avliva den. Sorgligt att behöva ta ett sådant beslut redan i början av ett djurs liv, som här. Men ändå rätt och nödvändigt ibland. Det tror jag att de flesta inser. 

 

Det finns frågor som är svårare och som litegrann anknyter till denna. Många reagerar över att friska djur avlivas. Det blir mer och mer vanligt att få höra om "no-kill" och djurens rätt till liv. I Tyskland får man bara avliva sällskapsdjur om det behövs av djurskyddsskäl, om jag har förstått rätt. Det kan ju låta fint och kärleksfullt. Men det kan bli lika fel som för ponnyn på bilden. 

 

I flera länder överges gamla hästar, för att ingen längre har råd eller vill ta ansvar för de kostnader som deras foder och vård innebär. Det kan aldrig vara bättre än att välja avlivning, tänker jag. Det är så lätt att tycka att det är ett kallsinnigt och ont sätt att tänka. Men det är viktigt att tänka hela vägen. 

 

Mitt fokus är att djuren ska ha ett bra liv så länge som de lever. Och när de behöver avlivas ska det ske på ett skonsamt och bra sätt. Att välja avlivning är ett svårt beslut, både när det gäller unga djur som inte kan bli bra och äldre trotjänare som man av något skäl inte kan ha kvar. Men även när de skulle kunna leva och leva utan att lida, så kan avlivning vara ett bra val. Det kan faktiskt vara det mest kärleksfulla och osjälviska. Och i fall som ponnyn på bilden får man inte tveka. Det är varje djurägares ansvar.