Alternativa fodermedel

 Ett år som detta krävs det kreativitet för att lösa fodertillgången. Många nya foder och foderstater diskuteras, och en del gammal kunskap dammas av.
 
Ett sådant gammalt foder, troligen äldre än att ge hö, är att samla in löv och torka. Vanligen samlade man hela grenar och kvistar och torkade och gav till djuren. Från början antagligen hela buskar och grenar, men efterhand också i form av att man hamlade träd.
 
Om du tänker dig en skånsk pilalleé så vet du vad jag menar med att hamla. Man sågar alltså av höga grenar och tar tillvara, och när nya grenar har skjutit fram så är det dags igen. Det blir kvar en rejäl stam, som också är så hög att djuren inte kan beta löven direkt på träden.
 
Detta var ett vanligt och viktigt vinterfoder under en lång tid, och fortfarande i varje fall på 1800-talet. Jag minns att vi gjorde det i mindre skala när jag hade getter som barn. Mycket uppskattat av dem! De åt både löv och kvistar.
 
Olika trädslag passar olika bra, men vanliga har varit lind, ask, asp och björk. En del andra trädslag passar sämre. Al verkar inte ha någon god smak, och djuren vill inte äta varken blad eller bark.
 
Nu börjar det kanske bli i sista minuten, och det är trögare att torka på hösten, men annars kan löv och kvistar säkert fungera som foder även idag. Jag påmindes om detta när jag såg att flera stammar hade blåst ner i hagen nyligen. En stam var död och drög med sig ytterligare en i fallet. På den friska stammen fanns gott om blad, som hästarna snabbt åt upp, och de passade även på att mumsa i sig en hel del bark. Att fälla ett träd kan vara ett bekvämt sätt att ge lite extra foder.
 
Avslutningsvis vill jag påminna om att även om det finns många bra saker som vi kan bli bättre på att ta tillvara så finns det också risker. Det är inte allt som är lämpligt eller nyttigt. Jag kan förstås inte lista allt detta här, men vill varna för ammoniakbehandlad halm. Det är ett bra tillskott till idisslare, men det är giftigt för de som inte är idisslare. Alltså; det passar bra till kor, men inte till hästar och faktiskt inte heller till små kalvar (som ju inte hunnit utvecklas till riktiga idisslare). Vill du läsa mer så finns det gott om information på olika hemsidor. Www.vxa.se skriver om foder till kor, www.sva.se har bland annat information om risker med smittor mm om man vill importera foder, och hos www.jordbruksverket.se kan du läsa om regler för införsel av foder. 
1 kommentar
Desiree Jonsson

Våra basjkirer älskar björk och asp, men även alen duger. Särskilt på vintern, de drar av barken i långa sjok. Ask har vi inte men på gården finns en lind, men dess slyskott, grenar och löv är de inte alls intresserade av.

Kanske ryska smaklökar är annorlunda 😉

Svar: Jag tror det kan skilja mellan arter av djur med. Getter kanske har annan smak än hästar. Men al hade de gärna fått äta, och det gjorde inte ens fåren. Vi har både späda och stora, men dem får vi bekämpa själva. Buskar igen fort...
Helena