Köttguiden
Köttguiden har funnits några år. Då tänker jag på WWFs köttguide. När den kom hade den många brister och jag upplevde att den var starkt präglad av några personers egna uppfattningar. Sedan dess har den utvecklats med mer information.
Det finns också helt andra köttguider. Om man googlar så hittar till exempel en hos Scan. Där får man lära mer om kött som produkt och hur man kan hantera det, och förstås att de endast har svenskt kött.
I köttguiden från WWF är det bara en del av det ekologiska köttet som får grönt ljus. Inte vanligt svenskt nötkött. Hur köttet klassificeras beror förstås på vilka kriterier man har, och hur dessa viktas.
Om man läser under antibiotika, som är det enda delområdet som får grönt för vanligt svenskt nötkött, så hittar man en bra motivering att välja svenskt: Vid val av kött finns det en stor skillnad mellan svenska och utländska djur. Antibiotikaanvändning till djur i Sverige är den lägsta i EU och även i jämförelse med stora delar av resten av världen. Djur i Sverige får endast antibiotika som behandling, inte i fodret som en förebyggande åtgärd. Det senare är vanligt utomlands och ökar risken för antibiotikaresistenta bakterier som idag är ett stort orosmoment för vår hälsa. Svenskt kött är även fritt från hormontillskott som ges i vissa länder för att djuren ska öka i muskelmassa. Detta är förbjudet i Sverige.
På djurskydd blir det bara gult, och där står det:
Djuren inom svensk nötköttsproduktion skyddas av svensk djurskyddslagstiftning som förbjuder kirurgiska ingrepp och slakt utan bedövning och ställer krav på bete sommartid. Dock finns ett undantag för tjurar som tillåts spendera hela sitt liv inne. Eftersom nästan en tredjedel av nötköttsproduktionen utgörs av tjurar blir det gult ljus för det svenska nötköttet.
Jag tänker att detta blir lite motsägelsefullt mot det som avslutar den rödmarkerade delen om klimat:
Klimatavtrycket per kg kött beror också på om köttet kommer från system som producerar bara kött, eller både kött och mjölk.
Det är ju till stor del tjurar från mjölkproduktionen som föds upp till slakt och hålls inne. Men deras mammor och systrar hålls på bete, och det gäller förstås även köttrastjurarnas mammor och systrar. För den delen finns det också en inte obetydlig del tjurar som kastreras och blir stutar. Och det måste vara betydligt mer tilltalande att ta vara på denna resurs även som tjurar som hålls inne än att tänka sig att de skulle avlivas. Och jag är inte så värst sugen på flockar med tjurar på bete. De är en säkerhetsrisk.
Dessutom går utvecklingen framåt när det gäller hur tjurar hålls inomhus. Spaltboxar är inte det roligaste systemet, men de ersätts allt mer med andra typer av gruppboxar med en mer stimulerande miljö.
Och även om det är sant som de skriver om biologisk mångfald...
Betande djur behövs på naturbetesmarkerna i Sverige för att hålla gräset kort och på så sätt ge plats åt den mångfald av arter som finns där. Det är dock inte möjligt att veta om svenskt omärkt kött producerats genom bete på sådana marker.
...så tänker jag att på något sätt bidrar alla svenska nöt till att hålla landskapet öppet, och hänger nära ihop med djur som också betar. Nu har jag inte skrivit om de andra djurslagen, men lite samma sak gäller för slutsatserna om lamm.
Så efter att ha läst köttguiden ännu en gång känner jag att jag kan hålla fast vid min vanliga prioritering: kött från Sverige. Enkelt, och räcker väldigt långt. Om du behöver argument mot en del annat fulkött så kan du ha nytta av guiden, och jag hoppas att det snart ska bli tydligt för alla som upphandlar offentlig mat och på alla restauranger. Hemma väljer du ju själv, och ditt val gör skillnad!
