Språngrulla på olika sätt
Året efter kompletterades den med resultat av alla fölningar. Och en ny för 1985 påbörjades. Dessutom skriver man förstås betäckningsrapporter, som är underlag för registrering av fölen. Fast då i början hette de språngsedlar. Så har det pågått år efter år. Ibland med många ston, ibland några få. Som mest hade vi ungefär 25. De flesta till Hugo 179, och så några till Ismo Kry 208, innan han åkte till Gotland. Det var 2004.
För ett par år sedan kom möjligheten att rapportera elektroniskt. Jag hade blanketter kvar, så vi fortsatte med dem. Även i år hade Brynje med sig ett block. Två var kvar av de tio i blocket, så dem tog jag till Finja och Aska. Philippa, som kom i brunst sist, och som nog inte blev dräktig, skulle förstås också ha en blankett. Det är viktigt att alla ston rapporteras oavsett vad man tror om dräktighet.
Det är viktigt av flera skäl. Det första är att man kan ha haft fel. Det har hänt att ston överraskat och ändå fölat. Om hon då är med i listorna så är det en god nyhet, annars problem. Det andra är för att man ska kunna smittspåra, om det behövs. Det kan ta tid innan det uppdagas ett sådant behov. Viktigt att alla ston finns med då, så man inte missar viktiga delar. Och så vill man ju kunna följa resultat, hur fertila olika hingstar är.
Jag tyckte det var smidigt med den elektroniska rapporten. Bara leta upp och klicka på rätt häst i Blå basen. Skönt att slippa skriva läsligt med taskig handstil i små rutor. Så det blir nog det i fortsättningen. Om och när det blir hingst igen.