Vegan och ryttare?

 
Fler och fler väljer vego. Det kan finnas olika skäl till det, ibland etiska, ibland hälsomässiga eller förstås något annat. Som att man vill värna miljön. Mer eller mindre underbyggt. Och det kan vara stora skillnader i vad det innebär att välja vego, som ofta sammanfattar veganskt, vegetariskt och lite till.
 
En del av dem är veganer. Vissa verkligen. Andra säger bara det. För mig är veganism ett extremt val. Det handlar om att inte på något sätt utnyttja djur. Förstås inte äta djur. Men inte heller äta ägg eller honung, och inte använda läder eller andra produkter från djur. 
 
Som jag ser det är det oförenligt med att ha häst. Eller hund. För att inte tala om katt, som ju måste äta kött för att må bra. Men alla dessa, och förstås andra sällskapsdjur med, har vi ju främst av egoistisks skäl. För att vi vill det och trivs med det. Många vill säkert att djuren ska ha det riktigt bra också, men lyckas de? 
 
Det är ingen tvekan om att vi kan ge djuren bra liv hos oss, om vi skaffar kunskap. Men nog är det ändå rätt långt från att inte utnyttja. Och för djuret blir det ingen skillnad om vi väljer att kalla köpet för adoption. Det är så lätt att anfalla "den onda köttindustrin", men det är inte alls självklart att våra sällskaps- och hobbydjur lever bättre än korna som så småningom går till slakt. Man kan välja att fokusera på vad som händer efter döden, och som jag tror inte djuren bryr sig om, eller att fokusera på hur livet är. 
 
Hästen äter gräs, och sadel och utrustning kan vara av syntetmaterial. Men ändå. Att hålla hästen för sin egen skull. För att man vill. Passar inte in i veganprinciper, tycker jag. Dessutom är det frågan om det verkligen finns utrymme för att producera foder till hästen om arealen ska räcka till vegansk mat fler alla. I varje fall om hästen ska ha något mer än rent grovfoder. 
 
Nåja, man kan ju vara bara vegetarian. Av något slag. Det finns fler varianter än jag kan reda ut. Lakto-ovo äter mjölk och ägg. En del äter fisk, och några kyckling. Kanske inte så vegetariskt, tänker jag, men något slags val. 
En del vegetarianer, och förstås veganerna, vill att det inte ska finnas någon animalieproduktion. Kanske mjölk, tycker en del vegetarianer, men inte döda djuren. Fast det blir svårt att få ihop tanken om mjölk utan kött, om man ska tänka på miljön och jordens resurser. Eller så får andra äta köttet då, eller kanske katterna? Eller kanske inte mjölk heller.... Det kan man ju tycka. 
 
Men om man då vill ha häst får jag svårt att förstå. Om man ska få foder till hästarna är det bra om markerna kan gödslas. Bättre med gödsel från andra djurslag än häst. Om man nu vill tänka ekologiskt, som ofta är fallet, så är väl konstgödning inte bästa idéen. 
 
Dessutom tror jag att det finns hästägare som skulle överraskas av hur svårt det blir att få fatt i foder utan bönder med kor. De har ju maskiner att skörda grovfoder, och de säljer till hästägarna. I år i torkan blev det inga överskott, och många arga hästägare har ondgjort sig över hur dyrt fodret blir. Det är ju sant. Eller egentligen är det väl väldigt billigt i vanliga fall. Om de skulle ha dessa ofattbart dyra maskiner bara till att producera hästfoder så skulle priset vara ett helt annat alltid. Skulle de ens göra det? 
 
Men att döda djur - det är väl det som är det hemska och onda? Det är ju det som är skillnaden, väl? Nja, det är tyvärr vår tunga plikt som djurägare att kunna ta det tuffa beslutet också. När någon inte orkar det, eller inte vill se hur illa det verkligen är, det är då jag har sett djur som verkligen far illa. Att rädda djur är inte alltid möjligt, och det är inte alltid en bra ide. Ibland är det mera djurvänligt att avliva ett förhållandevis friskt djur också. Olika från fall till fall, och en helhetsbedömning är viktig. Läs gärna mitt gamla inlägg Sviker du din gamla häst, om du har funderingar om detta. 
 
För mig är det viktiga hur livet är, och att avlivningen sker korrekt och skonsamt. Jag förstår och respekterar att en del inte vill äta kött. Men jag förväntar mig också att de ska respektera mina val. Jag vill ha djur, och jag äter kött. Men jag är noga med att välja kött från djur som levt ett bra liv.  Vi kan ha olika skäl till hur vi väljer, men det är inte självklart att något val gör en till en bättre människa än en annan. 
 
6 kommentarer
Barbro

Kan du ge en hänvisning till blogginlägget ” Sviker du din häst” , jag skulle gärna läsa det
MVH
Barbro

Svar: Ledsen att jag glömde länka. Kan inte göra det just nu, men antingen kan du skriva i bloggens sökfält Sviker du din gamla häst, eller söka i arkivet på 20 januari 2017, då det publicerades. Hoppas det är ok så länge.
Helena

Tove

Hej! Jag gillar dina genomtänkta inlägg och brukar läsa dem ganska ofta, även om vi inte alltid delar åsikt. Jag måste bara ge lite konstruktiv kritik för en felsägning i detta inlägg.

Du nämner att det går att ifrågasätta om åkerarealen kommer räcka till när alla vill äta veganskt. Faktum är, att köttproduktionen är en av anledningarna till att den inte räcker till.

I den biologiska cykeln så är det ungefär 10% av energin (det är olika, men man brukar räkna på 10%) i maten, som blir faktisk ny massa på djuret. Säg att vi ska gå upp 1kg, då behöver vi äta 10kg mat. Resterande energin i maten (90%) går förlorad bl.a. genom värmeenergi som strålar ut från våra kroppar.

Idag odlar vi upp åkermarker för att ge som mat i våra köttindustrier. Vill vi att en kossa ska gå upp 10kg, ja då måste vi mata hen med 100kg foder. I gengäld går vi endast upp 1kg, när vi äter denna kossa. Om vi istället skulle äta maten som kossan äter, alltså 100kg foder, skulle vi gå upp 10kg. Resultatet = maten räcker till fler personer.

Jag tycker det är viktigt att veta om detta när man diskuterar vegetariskt och veganskt. Själv kallar jag mig flexitarian, jag försöker äta vegitariskt men ibland gör jag inte det. Det var spännande att läsa om dina tankar kring vegankost och vad vi har våra älskade hästar till. Jag har aldrig tänkt på det ur det perspektivet innan, men kan inget annat att än att hålla med dig!

Jag försökte hitta en källa till det jag skriver ovan, men hittade endast denna: https://energiradgivningen.se/klimat/mat
Om du googlar på "trofinivåer energi" så kommer det även upp en del andra källor. Själv har jag lärt mig det i skolan, men tyvärr har jag inga läroböcker kvar att verifiera från.

Med vänlig hälsning
Tove Olsson

Svar: Tack för din utförliga kommentar. Det finns dock ett stort problem med den beräkningen och det är all mark som inte funkar till att odla mat åt människor. Kom gärna till mina trakter och titta på beten till kor och kvigor. I steniga Småland kan vi odla gräs, men inte mycket annat på betydande arealer. Går inte ens plöja. Till det växtzon 5. Nötkreatur kommer av samma ord som nyttig, alltså djur som var till nytta. Både för arbete och för att de gjorde gräs till nyttig mat så vi kunde överleva här.
Helena

Anna O

Som du vet är det här inte mitt specialistområde men väl något jag är intresserad av, och medan vi har fört debatten har jag letat efter material och härom dagen fick jag äntligen napp. Vid Wageningen-.universitetet i Nederländerna leder professor Imke de Boer en forskningsgrupp i hållbar djurproduktion, och där presenterade doktoranden Hannah van Zanten för ett par år sedan en modell som inberäknar möjligheten att att producera livsmedel på annat sätt än via djur på marken. Jag länkar separat till forskningsrapporten. Här kommer en lång utläggning om den och konsekvenserna av den. Kontentan är att du har rätt men att det inte är klart hur långt det räcker.

Innan forskarna presenterar sina resultat går de igenom de olika sätten att räkna ut effektiviteten i djurbaserad livsmedelsproduktion. Jag vet att jag inte behöver förklara det för dig, men för att den här kommentaren ska bli komplett går jag i alla fall igenom det. Det som man i decennier har avlat på är en mer effektiv foderomvandlngsförmåga, alltså hur mycket man får ut i kött (eller ägg eller mjölk) per enhet foder som djuret äter. Det är ju vad Tove hänvisar till i sin kommentar. Mätt på det sättet blir i regel de djur som växer snabbast mest effektiva – och det brukar vara broilern som vinner.

Problemet med det måttet är att de effektivaste djuren i regel äter huvudsakligen sådant som människor också kan äta, och som Tove säger så är det inte effektivt att gå omvägen via djuren med foder som skulle kunna föda människor direkt. Därför har man gått vidare för att räkna på djurens effektivitet i att omvandla foder som inte människor kan smälta till protein som vi kan äta. Vallfoder till mjölk eller kött, till exempel. Men mycket vallfoder växer på åkermark som skulle kunna användas till spannmålsodling, så då är vi tillbaka där vi började igen.

Gruppen i Wageningen har därför lagt fram måttet Land Use Ratio (LUR). Det är inte helt enkelt att förklara hur man räknar ut det, men ungefär så här vill jag förklara det. Vi tar den areal som krävs för att producera ett kilo animaliska livsmedel och så räknar vi ut hur mycket vegetabiliska livsmedel man kan få ut från växtodling på den marken. Sedan delar vi mängden vegetabiliska livsmedel från växtodling på marken med mängden animaliska livsmedel från djurproduktion baserad på samma areal. Om kvoten är större än 1 är det mer effektivt att odla grödor som kan bli livsmedel direkt på marken. Om kvoten är mindre än 1 är det mer effektivt att använda marken för djurfoder. Och det jag förenklat hänvisar till som mängd kan vara antingen energi eller protein, och vilket man väljer har betydelse.
Kruxet är att det krävs data om väldigt många faktorer för att man ska kunna räkna ut det här. Och det går aldrig att extrapolera mellan geografiska områden, eftersom lokala förhållanden är en del av det man måste räkna med. Forskarna här hade tillgång till data från Nederländerna för värphöns och för mjölkkor på rikare och magrare jord. Räknat på protein blev kvoten 2.08 för värphöns, 2.10 för mjölkkor på rikare jord och 0.67 för mjölkkor på magrare jord. Räknat på energi blir motsvarande kvot 6.39, 4.35 och 1.22.
Vad kan man då dra för slutsats av det här? Jo att när det gäller att producera protein som vi människor kan tillgodogöra oss är foder till mjölkkor effektivare än livsmedelsgrödor på mager jord. Vilket ju är i linje med vad du säger.

Mjölkkorna är däremot inte effektiva som energiomvandlare – och det är inte något annat djurslag heller. Det säger oss att vi ska inte äta mer animalieprodukter än vi behöver för att tillgodoge vårt behov av protein (och mineraler som järn). Utöver det är det mer effektivt att äta vegetabilier. I Sverige har konsumtionen av rött kött sedan 2002 legat på samma nivå, runt 100 g/vuxen/vecka högre än näringsrekommendationerna. Det är ju inte hela sanningen bakom konsumtionen av animaliska livsmedel, men jag tror att man kan säga att vi äter mer än vi behöver näringsmässigt. Utöver det tillkommer frågan om hur mycket animalieprodukter som kan produceras på mark som är mindre bra f

Svar: Intressant och bra tänkt. Och förstås tycker jag inte att man ska äta bara kött, men däremot tror jag man mår bra av blandad kost. Det räcker med mindre mängder kött, och då kan man utan problem kosta på sig att välja bra kött. Vissa dagar äter vi fisk, vissa grönsaker och vissa kött (men med grönsaker mm förstås).
Helena

Anna O

Långt svar gick nog direkt i spamkorgen!

Svar: Gick bra!
Helena

Anna O

utlovad länk till forskningsrapport
https://link.springer.com/article/10.1007/s11367-015-0944-1

Svar: Men misstänkt spam!
Helena

Anna O

Det här tycker jag är en bra tillgänglig information om samma som jag skrivit en lång och betydligt mindre lättföreståelig utläggning om.
https://matlust.eu/aktuell-forskning/notkott-klimatbov/

Svar: Den klarade filtret med!
Helena