Ett tydligt samband med munskador - räcker inte det?

Svenska ridsportförbundet: Nu är det dags att stå upp för hästarna! Om sporten ska utvecklas och få trovärdighet hos folket så kan vi inte ge avkall på hästarnas välfärd! Hur ska sponsorer vilja stötta en sport som går ut över hästen? Och hur ska vi kunna fortsätta kalla ridsport för en folksport?
 
Jag tänkte "äntligen!" när den nya regeln om att nosgrimmor inte får spännas hårdare än att den finns 1,5 cm kvar mellan nosgrimma och näsben. Men den glädjen var kortvarig. Det dröjde inte länge förrän det ändrades till en "rekommendation" och "ryttarens ansvar". Ynkligt!
 
I grunden tycker jag att det är bättre med kunskap än onödiga regler. Men otydliga regler är kanske det värsta av allt. Hur ska överdomaren nu agera? Är det OK med en hårt åtdragen nosgrimma om den stackars överdomaren inte lyckas få syn på skador i munnen? Eller om det är "rätt" ryttare på hästen?
 
Vad säger förresten överdomaren om jag kommer helt utan nosgrimma till dressyrtävlingen? Det kanske bara är en rekommendation det med? Vore väl dags att öppna för detta. Eller, ja, det är inget större bekymmer. Jag har nosgrimmor och jag spänner dem löst, minst 3 cm mellanrum oftast.
Och när det gäller hårt åtdragna nosgrimmor och munskador finns väl dokumenterade samband. Samband som handlar om hästens välfärd, och där vi vet att det egentligen borde vara mer än 1,5 cm mellanrum. Att välja 1,5 cm som minimum kanske är klokt ändå. Då vet vi att det redan är långt över gränsen för det optimala. Du kan läsa mer här: http://stuterikry.blogg.se/2018/november/dar-konsten-slutar.html
 
I Danmark har man förstått detta, och har infört det i sina regler sedan mer än ett år(klistrar in det längst ner i inlägget). De har också anvisningar om hur man mäter. De skriver i klartext att detta är en viktig åtgärd för att få ner frekvensen av munskador. Samma sak gäller här de behöver vi nog inte tveka om.
 
Och visst vore det fint om man kunde nöja sig med att alla har ansvar för sin häst. Tyvärr är det inte så enkelt till vardags, på grund av okunskap. När det kommer till tävling så blir det ännu svårare. Tävlingen ska vara en bra upplevelse för alla! Med alla menar jag hästen, ryttaren, funktionärerna och publiken. Hästen är den enda som inte kan föra sin talan, så låt oss göra det och låt oss hoppas att Ridsportförbundet förstår att de har ett stort och viktigt ansvar här!
 
Fjordhästarna på bilden har inget samband med texten förutom att de får illustrera ett par vanliga typer av nosgrimmor. Sporren nedan är en påminnelse om att även korta sporrar (hela syns dock inte...) kan vara ett problem.
 
Citat från Dansk Ride Forbund:
Bid, næsebånd og hestens mund
I undersøgelsen blev typen af bid og næsebånd registreret, næsebåndets stramhed blev målt, og hestens mundvige blev set efter for sår og blod (mundlæsioner). En andel af hestene blev registreret med mundlæsioner, heraf flest i dressur.

Stramheden af næsebåndet havde en meget tydelig sammenhæng til forekomsten af mundlæsioner. Jo strammere næsebåndet var, jo flere mundlæsioner blev der registreret. Ekvipager der startede på højere stævneniveau havde en højere forekomst af mundlæsioner end ekvipager på lavere niveau.

Vi ser derfor reguleringen af næsebåndets stramhed, som et vigtigt fokusområde i målsætningen om at nedbringe frekvensen af mundlæsioner hos stævneheste på alle niveauer.

Här är länken till den danska sidan: https://www.rideforbund.dk/da/Information/Nyheder/2017/10Oktober/Nyregelfornaesebaandetsstramhedhosstaevneheste.aspx

0 kommentarer