Rätt prioritering?

Jag är blodgivare sedan massor av år. Började som student i Uppsala, tror det var 1986. Sedan har det rullat på mer eller mindre på olika platser genom åren. Jag har sett olika mottagningar och olika rutiner. Hur många gånger jag har gett blod kommer jag dock aldrig få veta, för det finns inte samordning mellan landstingen.
 
Men frågan är om det inte var bäst i Uppsala ändå. Man kunde komma på drop-in, och behövde inte boka tid. Fikat var bra med polarklämma och annat gott, och aldrig var väntetiden lång. Det var helt OK i Ryhov i Jönköping också, på många sätt ungefär som i Uppsala.
 
Jag förstår att det är svårare för de mindre ställena, jämfört med de här stora sjukhusen. Men ibland undrar jag ändå om de verkligen vill ha blodgivare. Jag gör det ju inte precis för min skull... Och nu senast blev jag också rätt bekymrad över hur de använder skattemedel. Jag hoppas att de ska hitta bättre sätt, så att de kan ge mer prioritering åt vettiga saker, som vård av sjuka människor.
 
Jag ger blod i Tranås numera, och vårdcentralen har blodgivningsmottagning på tisdagar. Det mejlas ut en tid veckan innan, sex-sju dagar innan får jag ett mejl om en tid på tisdagen i nästa vecka. Jag har ett rätt flexibelt arbete, som jag till stor del planerar själv, men en vecka fram är det nästan alltid färdigplanerat och så får jag avboka tiden från blodcentralen. Det har gjort säkert sex-sju gånger här före jul...
 
I mellandagarna var jag hemma, men fick ändå en tid som jag inte kunde. Då ringde jag och bytte till en annan samma dag, och kom äntligen iväg. Eftersom det var den 2:e januari så var det dagen efter helg, och det var tunt och tomt med folk som skulle ge blod. Då fick jag veta att det berodde på att de ju varit lediga på måndagen, och att de annars sitter varje måndag och försöker ringa in blodgivare till de tider som det kommit återbud på. Detta ägnar de flera timmar åt!
 
Redan när jag bokade om min tid, per telefon, frågade jag varför jag inte kunde få göra detta på en sida på internet.  De har redan den tjänsten för provtagning på labbet, som ligger vägg i vägg med blodcentralen, och som till stora delar bemannas av samma personal. Det var svårt att lösa, sa de... Verkar otroligt 2018! och vet de hur mycket tid som personalen bara sitter och ringer in folk? Kanske är det så att de mejl som jag får, och oftast avbokar tiden på, också sköts manuellt?
 
Och så var det ju den lilla detaljen som de alltför ofta verkar ha glömt i landstinget: för vems skull de är där. Om jag kunde boka om min tid på internet så kan jag göra det när som helst, och jag kan välja en tid som funkar för mig. Större chans att jag kommer in för blodgivning snabbare, och större chans att jag inte blir less på alltihop med. Det skulle jag tycka vore en bra prioritering.
 
Men en sak var bra: jag kunde välja en riktigt bra sax som min present för dagens blodgivning. Det behövdes en piggare sax i stallet till hästarnas manar, så då kände jag mig i varje fall lite nöjdare. Kanske har de fixat smidigare bokning nästa gång det är dags. För det är ju ändå viktigt att det finns blod att ge till den som behöver.
 
1 kommentar
Jossan

Oj, så besvärligt det verkar! Förstår om man tappar lusten att ge blod när det verkar så krångligt.

Jag själv har gett här i Sundsvall några gånger. Nu är det flera år sedan. Men jag tyckte det funkade helt okej, särskilt som man kunde få tid och det fanns drop-in.
Nu äter jag dessvärre medicin, så jag är osäker på om jag får ge, då en av mina mediciner kan påverka njurarna. Skulle kanske kolla upp, för det är ju en bra sak att göra.

Svar: Kan vara värt att kolla. Det finns ju många som av olika skäl inte kan ge blod, men det är ju inte farligt att fråga. Blodgivare behövs, även om det inte alltid känns så när man kommer dit... (eller försöker ta sig dit...).
Helena