Inte intresserad av andra raser

"Jag är inte intresserad av andra raser" var en mening jag fångade i flykten när jag mötte ett par personer med en häst på en sommarpremiering. Det var tydligt att de kommit för att visa sin häst och sedan åka hem.
Så kan man ju göra, och ibland kanske man måste. Men jag kunde ändå inte låta bli att fundera över vad som sagts. Varför inte ta chansen att lära sig och inspireras av andra?
Det betyder ju inte att man måste köpa en annan häst. Det är väl prima om man trivs med den man har. Jag har ju mest fjordhästar och så har vi haft rätt många olika sorters ponnyer och ett svenskt varmblod. Alla har de varit olika personligheter och alla har de tillfört oss något. De flesta är köpta mer för sin personlighet och utbildningsnivå än för sin ras, men de flesta har ändå varit svenskfödda och renrasiga, och det känns bra, om man nu kan välja.
Det finns raser som jag inte alls är intresserad av att äga. Inte just nu i varje fall. Men det betyder inte att jag inte gärna tittar på dem, njuter av deras särdrag och kanske får tillfälle att lära mig något. Jag hoppas att jag faktiskt hörde fel där i mötet, för en av de allra roligaste sakerna med sommarpremiering är ju att få se så många raser. Tycker jag.
 
Bilderna är från sommarpremieringen i Smålandsstenar för ett år sedan, och har inget med uttalandet om andra raser att göra. Men det visar en liten provkarta på de olika raser och färger man kunde se där - det fanns förstås mycket mer.
 
 
 
 
 
 
 
4 kommentarer
Jossan

Jag håller med, det var en knepig kommentar. Precis som du resonerar så finns det ju många andra fina raser, både att titta på och ta lärdom av (oavsett häst eller hund). Sen att man inte vill äga andra raser än den man har är ju en annan femma. :)

Svar: Precis så!
Helena

Linn

Jag önskar ett inlägg där du berättar hur DU tänker kring att visa sitt dräktiga sto på diverse evenemang under sommaren. Dräktigheterna blir allt mer tidigarelagda även på ponnysidan, vilket betyder att man ofta har ett dräktigt sto när det är dags att visa på t.ex. treårspremieringarna, eller sommarutställningarna.
Avstår du visning hela dräktigheten, eller avstår du endast den första, extra känsliga perioden? Eller tycker du att det är fritt fram oavsett tidpunkt? Gör du skillnad på treårssto som kan vara mer orutinerad i olika miljöer och då finna det mer stressigt, mot ett äldre ston med vanan inne? Det är alltid intressant att läsa hur andra tänker. Jag själv tycker det är en viktig del att visa stona. I år väljer vi själva en premiering som ligger tidig höst då vi har passerat den första tiden av dräktigheten som sägs vara extra känslig.

Angående detta inlägg så håller jag med dig fullt ut.

Svar: Tack! Men då klurar jag lite på det och sparar dina frågor till ett inlägg, förhoppningsvis ganska snart. Det kan ju vara ett lagom tema vid den här tiden någon dag.
Helena

Emma Engström

Det finns verkligen så himla fina hästraser! Kram

Svar: Tack!
Helena

Anna O

Jag kan förstå det i så måtto att det är omöjligt att engagera sig och hänga med i mer än en ras eller två, vilka hingstar är lovande, vilka har goda hoppanlag osv. Men det betyder ju inte att det inte är trevligt att titta på dem!

Svar: Precis! Och ibland kan man lära något, eller i vart fall få lite inspiration. Man kan ju vara intresserad på vilken nivå man vill. Och fortfarande stolt över sitt. Att igår titta och se nio treåriga ardennerston på ring är mäktigt. Och tack vare att jag tyckte om det så fick jag också glädjen att vara kvar och få hämta vinnarrosetten ihop med min häst igår - om jag inte gillat att se de andra är det nog risk att jag åkt hem i värmen. Men det var värt att stanna på flera sätt :-)
Helena