När kan man ta nästa steg?

 När kan man hänga på en svängel och ett däck i linorna? När är det dags för vagn?
 
Frågorna om inkörning poppar upp lite här och där. Rätt ofta handlar de om när det är dags att ta nästa steg i processen. Koppla på linor, dra något, använda släpa och så vidare.
 
Jag kan känna igen det. Har varit där själv. Man vill ju vidare. Komma till målet att få åka efter sin häst. En mäktig känsla!
 
Svaret är väl så enkelt som att när hästen är trygg med det förra steget, så kan det vara dags att börja fundera på nästa. Sedan är det kanske inte alltid så lätt att veta det som man kan tro. Hur stabilt är det? Har hästen uppfattat det som vi tror? Helt säkert är att det tar olika tid för olika hästar.
 
Jag tänker lite annorlunda nu än förr. Tänker att Aska är bara tre år, växer en hel del ännu, och att målet är att hon ska fungera i minst 20 år till, gärna mer. Så vi har inte så brått.
 
Jag försöker variera träningen, göra lite olika saker. Men också bekräfta och befästa. Hon har gått med en lina rätt många gånger. Både på höger sida och vänster sida, men bara en. Hon har hunnit med att krångla in den mellan bakbenen, höra rasslet, känna den mot benet och få lite motstånd i den.
 
Så nu kopplade vi på båda. Eller först en, och sedan en till efter ett varv. Det var hur lätt som helst. Hon fortsatte skritta lugnt, svänga och stanna som jag ville. Så jag kunde nog gjort det tidigare. Jag kunde nog ha kopplat på en svängel och däck med.
 
Men det tar vi en annan dag. Jag tänker lite mer som min morfar nu när jag blivit lite äldre, och kanske lite klokare. "Det syns inte efteråt hur lång tid det tog. Men det syns hur det blev."
 
1 kommentar

En svans mot flugorna

Hästar är flockdjur och bör så långt det är möjligt få gå i flock. Det gäller alltid. Det är viktigt för att de ska må bra och trivas. Jag är helt övertygad om att den mentala hälsan och välfärden också betyder något för deras fysiska hälsa.
 
Och nu sommartid är det ännu viktigare. Då vill alla hästar ha en kompis att få dela svans med. Ofta ser man dem stå parallellt i varsin riktning och viftar på varandras huvuden. Det är uppskattat.
 
Självklart kan man behöva göra mer. Denver som inte har mycket lugg har huva nästan hela tiden när det är soligt och varmt. Han vill ha öron på den, för han verkligen avskyr flugor i öronen, och han är inte alls lika luddig där som fjordingarna. Fjordingarna har så mycket lugg att det blir enklast med huva utan öron. De behöver bara huva under de värsta dagarna. 
 
 
Våra hagar är kuperade och med träd, så det går nästan jämt att hitta en lite blåsig plats eller en plats med skugga. De bästa ställena är välkända, och väl upptrampade. Om man inte har sådana hagar ska man nog överväga att erbjuda ligghall, för att ge skydd mot sol och insekter. Men med eller utan alla dessa saker så vill de också ha en vän. Att hjälpa och få hjälp av.
 
 
0 kommentarer

Kolla domaren!

På utställning är det förstås hästarnas utseende och rörelser som är i fokus. När jag dömde ponnyutställning i Vara för några veckor sedan satt Ella vid ringside och följde bedömningarna. Hon passade på att ta lite bilder, och förutom att det fanns bilder på fina ponnyer av olika raser, så kunde jag inte låta bli att skratta när jag såg stilstudien av mig i ringen.
Så jag bjuder på det och låter er ta del av några av bilderna också. Det är ju aldrig så kul att se sig själv, men jag kan i varje fall konstatera att jag ser rätt fokuserad ut, och det kan jag lova att jag är. Det kanske inte syns att det är roligt, men det är det faktiskt också! En och annan bild med bara ponnyer slinker med också. Tack för en trevlig dag med väl presenterade ponnyer! Och tack till min duktiga sekreterare!
 
 
0 kommentarer