Halm eller annan halm?

 
Havrehalm, vetehalm, rågvetehalm, kornhalm, råghalm och gräsfröhalm... Halm är inte bara halm, utan en hel djungel av sorter. Eller spelar det någon roll egentligen?
 
Allra viktigast oavsett vilket sädeslag halmen är av, är den hygieniska kvaliteten. Vare sig halmen ska användas som foder eller strömedel (som ju också äts av) så måste den vara frisk. Inget mögel eller damm, utan torr och fräsch. Det kan vara lite knepigare om den innehåller gräs (insådd), men om den bara fått torka ordentligt så går det bra. Dock ska man tänka på att sådan halm kan ha ett betydligt högre näringsvärde än halm utan gräsinslag. Det kan förstås vara bra eller dåligt, men bör ju inte få bli en överraskning.
 
Gräsfröhalm räknar jag inte som halm. Jag använder det alltså inte till att strö med, och brukar faktiskt inte köpa det heller. Det är egentligen ett sent skördat hö (där man odlat för att producera gräsfrö, precis som namnet antyder), och precis som sent skördat hö kan det ha en hel del energi, men oftast väldigt lite protein, Då tycker jag att det blir svårt att göra en rimlig foderstat.
 
Av övriga sorter är havrehalm helt klart mest populärt hos hästarna. De äter mer av det. Det blev väldigt tydligt när jag lade ut en bal havrehalm i ligghallen nyligen. Visst brukar de äta av den andra halmen, men detta var jättegott. Fast den inte ens var från i fjol, utan äldre. Men den var frisk och dammfri, och hade en riktigt härlig gul färg. Så de åt och puffade tills det var halm halvvägs upp till taket... Om det är bra eller dåligt att de äter mycket av den är förstås upp till dig att avgöra - det kan ju variera.
 
Oftast kan jag inte välja halmsort. Man får vara glad för det man får, och så som sagt vara noga med att den är frisk. Jag har använt havre, rågvete och vete, och alla har fungerat väl. Kornhalm finns det en gammal sanning om att man inte bör ge till hästar, och kanske inte råg heller. Båda anses ha vassa borst som kan skapa irritation. Jag vet inte om det är sant, och jag har heller aldrig haft tillfälle att prova dessa sorter.
 
Det har varit tufft att få tag i halm denna säsong. Hoppas vi får ett bättre skördeår nu. För halm vill jag ha. Hästarna mår bra av det. De får tugga sig nöjda, och mår bra i magen, och tillsammans med ett ganska bra ensilage får jag till en bra balans av näringsämnen på ett sätt som är både ekonomiskt och bra för hästarna.
 
 
 
2 kommentarer

Färdigtävlat

 
 
Alvedon Kry fyller snart 19 år. Han är AB-premierad för såväl exteriör som prestation, och har varit placerad på fjord-SM samt upp till lätt A:3 regional dressyr. En riktigt bra hingst med härliga rörelser, som jag är stolt uppfödare till.
 
Jag har också glädjen att ha en avkomma till honom; Aska Kry som fyller tre år. Hon är en av totalt 19 avkommor till Alvedon. Att det inte blivit fler beror allra mest på att han under en stor del av livet bott i Norrbotten, där det bara funnits få ston att betäcka.
På bilden Aska som tvåråring. Alla övriga bilder visar Alvedon Kry 214.
Jag pratade med Alvedons ägare för några dagar sedan. Vi har hållit kontakten regelbundet, så det var ingen överraskning att hon hade dåliga nyheter. Alvedon har haft bekymmer med sina hovleder av och till, och de var skälet till att han fick avstå både SM och NM 2015. Sedan har han kommit igen, och vi hade hoppats att det skulle finnas ännu lite tid att kunna rida honom. Men nu har han varit konvalescent sedan i höstas, och ett halvår av vila och korta uteritter i skritt har tyvärr inte gjort nytta. Det är både färdigtävlat och färdigridet nu. Tyvärr.
Så nu är frågan om det finns någon som vill ge honom en chans i avel. Han är en snäll och välhanterad hingst, men han är väldigt svårreglerbar vid betäckning. Han vill helst gå ut på två ben, och det är svårt att styra och stoppa honom. Både jag och andra som har betäckt med honom vid hand har en liknande upplevelse. Han har inte varit hotfull, men han är ruggigt stark i de lägena.
Jag skulle kunna tänkt mig att ge honom en chans, men jag har inget sto som han passar till. Muska ska inte betäckas mer, och Finja och Desolett är hans systrar och Aska hans dotter. Så då är jag inte tillräckligt motiverad - jag vill ha hingst bara om jag själv också har nytta av den till mina ston.
Om du är intresserad av Alvedon som avelshingst kan du få veta mer av mig eller av hans ägare. Hör gärna av dig i så fall.
 
0 kommentarer

Köttig, mager eller fet??

 
 
 
Det finns flera olika metoder för att bedöma hästens hull. Det enklaste och kanske vanligaste är att känna med handen över revbenen. Man ska kunna känna varje revben, och det ska finnas ett tunt lager av underhudsfett över revbenen. De ska alltså inte stå ut eller synas på en häst i lagom hull.
 
Ett enkelt sätt att följa hur hästens hull förändras är att mäta bröstomfånget, alltså omkretsen av bröstkorgen bakom frambenen. Om samma person gör det med samma måttband så kan man se om hullet ökar eller minskar. Det finns ingen anledning att mäta oftare än en gång per vecka, för det tar ju lite tid för hull att förändras.
 
Om man vill göra mer noggranna bedömningar av hullet, och kanske också bedöma grupper av hästar, så finns det flera olika skalor. Ofta används en sexgradig eller niogradig skala, och du kan läsa mer om dem och kriterierna för olika hull här: https://www.hastsverige.se/foderskola-del-7.html
 
Det som är bra med att använda en skala som har tydliga kriterier för olika nivåer är att det är lätt att jämföra resultaten mellan grupper av hästar och personer. Det blir inte lika subjektivt som att känna efter "lagom" mycket fett över revbenen. Man får titta på flera olika delar av kroppen och bestämma vilken hullpoäng som passar i varje enskilt fall.
 
Som jag ser det så är det siffran som är viktig, men jag kunde ändå inte låta bli att le lite åt en översättning som jag hittade i ArdennerNytt. De hade en artikel om betydelsen av ett lagom hull, men eftersom jag lite för snabbt bläddrade förbi den sidan så hamnade jag i sidan med rubriken "Klassningsdiagram för kroppskick". Först trodde jag att det faktiskt var just ett klassningsdiagram för slakt. "Måttligt köttig" och "Köttig" för mina tankar till det. I en annan översättning kallas motsvarande för "Måttligt fet" och "Fet". Det är nog mer relevant, vare sig hästen ska gå till slakt eller inte.
 
Å andra sidan kallar båda översätttningarna poäång fem för "Måttlig". I mina öron blir det lite märkligt, särskilt när poängen över och under blir Måttligt fet/Måttligt köttig respektive Måttligt mager. Nu är ju lagom ett svenskt ord, men det handlar ju om lagom hull. Eller medelgott hull skulle man väl säga som veterinär.
 
Om man inte får associationen till slakt så kan man också tänka att "Köttig" låter bra, kanske som välmusklad. Tyvärr tror jag att många hästägare också tänker så, och tror att deras överviktiga häst bara har mycket muskler. En del andra tror att en sådan häst är grov (eller för den delen att en tunn är elegant).
 
Så jag tror inte att det är så dumt att lära sig lite om hullbedömning. Då kommer man också inse att en häst kan vara både bukig och i för lågt hull. Och framför allt kan man då få ett verktyg som hjälper en på vägen mot hästar i lagom hull. Det vet vi är en viktig faktor för hälsa och hållbarhet.
 
I det här perspektivet kanske Denver ser lite bukig ut, men så hade de nyss fått ny god havrehalm också... Men framför allt så har han en rund och välmusklad form på korset, och revben som inte syns, men lätt känns (svårt att visa på bilden). Så vi tycker han är precis lagom just nu, och med en hel del vinterpäls ännu. Ridbild från samma dag.
 

 
0 kommentarer