stuterikry.blogg.se

I söndags var Aska lika angelägen som vanligt om att göra något. Tömkörningen gav mersmak, men jag kände ändå inte för att pulsa fram i den djupa snön på ridbanan just då. Så jag tog in henne i stallet och borstade, och sedan nöjde jag mig med att tränsa.

 

Förväntansfull traskade hon med mig ut med raska steg. Vi gick dock bara till mitten av gårdsplanen och pallen som stod kvar där sedan jag ridit ut med Desolett strax innan. Vi gjorde halt vid pallen och jag klev upp på den. Jag klappade Aska och hängde över henne lite, gav henne en morot.

 

Sedan klev jag ner igen, flyttade pallen lite, och så upp på pallen och vidare upp på ryggen. Inget konstigt alls för Aska. Det var OK att jag satt på hennes rygg. Klapp och ny skiva morot. Vi provade att skritta några steg. Det gick bra det med.

Så det fick räcka som premiärtur. Några få steg på gårdsplanen och så halt och avsittning. Jag tror att Aska tyckte det var alldeles för lite. Viktigast var att hon tog det hela precis så coolt som jag hade väntat. Inte svårt alls. Men bildbevis finns inte. Ingen var med oss, och jag tänkte att det var onödigt att utmana ödet och börja ta bilder just då. Så det får bli en annan gång.

 

Vi kommer att ta det lugnt med inridningen och inte belasta henne mycket ännu på ett tag. Hon är välutvecklad, men stor. Så hon ska få lära sig, men inte ansträngas. Hinna växa och bli stark. Och behålla glädje och arbetsvilja hela vägen, hoppas jag. Bilden får bli från ridturen på Desolett - en fin vinterdag utan blåst, när hästarna är som bäst!