Förväntan och oro

 
Det är spännande och förväntansfullt att se stonas magar växa sig större och större. Muska och Finja blir tyngre och rundare, och jag undrar förstås vilka som gömmer sig därinne. Jag drömmer om när jag ska få träffa deras föl, och jag hoppas förstås att de ska vara friska och pigga.
 
Men förstås finns det också en oro. En oro att det inte ska gå bra. Jag påminns om morgonen för snart ett år sedan då jag hittade Finjas dotter död i ligghallen, kastad ungefär två månader för tidigt. Och jag vet ju att även annat kan hända under dräktighet och fölning. En känslig och avgörande tid.
 
För Finja är det elva månader i mitten av april, för Muska ungefär en månad senare. Jag tror att Finja kan dröja lite, både på grund av årstiden och för att det ligger i släkten att föla sent. Muska brukar däremot inte gå över, så kanske kommer det inte att skilja så mycket. Det skulle kunna bli två föl i första halvan av maj. Kanske, och om allt går bra.
 
Jag hoppas ju få se två fina föl leka i hagen i sommar. Det är något att drömma om kalla vinterdagar. Och jag tänker att de väntar bra där i runda, goa magar, väl skyddade av en mysig vinterpäls.
0 kommentarer