stuterikry.blogg.se

 

Snömängderna är rätt måttliga hos oss - några decimeter. Det är rent och fint, härligt att åka skidor och att ta en ridtur i skogen. Om man har rätt kläder förstås. Min ridoverall är jag verkligen tacksam över. Varm och skön, och med skoning så att man inte halkar omkring som annars i termobyxor. Goa yllevantar hjälper också till - händerna är ju annars svårast, tycker jag.

 

Jag är glad för de elvärmda vattenbaljorna, som ser till att hästarna verkligen kan dricka dygnet runt. Viktigt för hälsa och välbefinnande. Ett sätt att bidra till minskad kolikrisk. Men när termometern kryper under minus 15 och det blåser hårt och iskallt - då kan det bli lite is i dem också. I varje fall om man som jag råkade fylla lite för mycket. Man ska ju lämna några centimeter från kanten enligt anvisningen. Lätt att missa om man inte står där och väntar utan passar på att dela ut mineraler, mocka mm under tiden som vattnet fyller på. Jag tänkte att det går nog bra ändå. Det gjorde det väl på sätt och vis, men det blev lite is.

 

Det var också tydligt att vinden spelar roll. Mest is blev det på utsidan, dvs längst från ligghallsväggen. Så det är klokt att ställa baljorna skyddat. Och att följa anvisningarna. Nu fick hästarna vatten ändå, och läget var enormt mycket bättre än på den tiden då vi inte hade elvärmda baljor. Då rasslade verkligen isen hela tiden, och jag fick jobba för att se till att hästarna kom åt vatten på ett rimligt sätt.

 

Nu är det bara gödseln som landar med ett klonk i skottkärran. De högar som ligger ovanpå halmen fryser till hårda klumpar. Men halmen är torr och fin, och bädden är tjock och mjuk. Hästarna har fått lite större fodergivor senaste veckan, så de kan hålla värmen. Det säger de inte nej till, och de ser faktiskt ut att trivas i vintervädret. Med rätt förutsättningar är kylan sällan problem för dem.