Lagom bra grovfoder

Vad är ett bra grovfoder? Ja, det beror ju på vad man ska ha det till. Det skiljer på hästtyp och användning, men allra mest på ålder. De som har störst behov är avelsston (både dräktiga i slutet av dräktigheten och framför allt de som är digivande) och unghästar. Speciellt föl behöver ett högvärdigt grovfoder för att ha en chans att få i sig vad de behöver.
 
Många efterfrågar ett lite mindre energitätt foder, för att kunna ge större mängd. Min erfarenhet är att det är svårt att hitta sådana. Ofta blir det vid senare skörd mindre protein, men fortfarande mer än nog av energi. Så jag brukar satsa på att få ett ganska högvärdigt grovfoder med relativt mycket protein, och så komplettera med halm för att få tillräckliga mängder och ättider.
 
Proteinhalten är förstås inte alls så hög som i ett bra foder till mjölkkor. Jag brukar låta mjölkbönderna bli klara med sin förstaskörd innan jag ber dem köra mina åkrar. Då blir det oftast ganska bra. Helst vill jag vara klar innan midsommar. Och jag brukar gödsla vallen på våren. Kom förresten ihåg att man behöver analysera fodret för häst - koanalysen är en annan sak, fast det är samma fodermedel.
 
Man rekommenderar att avelsston och växande unghästar ska ha ett grovfoder med minst 10 MJ/kg ts och minst 8 gram smältbart råprotein/MJ. Till vuxna hästar (som inte är avelsston) anses idealet vara att ha mindre än 10 MJ/kg ts och ungefär 6 gram smältbart råprotein/MJ.
 
Den här vintern har jag inga unghästar under två år (Aska är tre nu och växer inte så fort längre). Två ston är dräktiga, men ingen ger di, så deras behov är inte heller så stora som när de har föl. Mitt mål var att hamna ungefär mittemellan dessa båda fodertyper, och så ge fri tillgång på halm utöver.
Jag bytte parti för några veckor sedan (från en gammal vall till den nya), och skickade då in analys på detta. Svaret visar att det gick ungefär som jag hoppades. Ensilaget innehåller 9,7 MJ/kg ts och 83 gram smältbart råprotein. Det blir 8,6 gram per MJ.

Socker brukar jag inte bekymra mig så mycket om, men det är ju något som många funderar på. Man diskuterar betydelsen främst när det gäller hästar med övervikt och fångrisk. Tack och lov var det många år sedan jag hade en fjordhäst med fång. Fodret innehåller nu bara drygt 3 % socker, vilket är lågt, så det kanske är en del av förklaringen. Hur man gör foderbyten, vilka anlag hästarna har och hur tunga de är spelar säkert också roll, tillsammans med en del annat.
 
Som vanligt har jag ganska mycket kalk och lite fosfor i grovfodret, så jag får ge de "vita" mineralerna. De byter nu namn hela tiden, men hette förut vit. Ibland kan jag använda de gröna (sommar), men mer ofta de med extra fosfor. Att skräddarsy mineraler exakt är knepigt, så jag brukar gå på vad som passar för en lämplig kalk/fosfor-kvot, och hoppas att de blir hyfsat med mikromineraler också. Hästarna ser väldigt blanka och välmående ut, så jag har i alla fall inte skäl att vara extra orolig.
 
Salt får de förstås också. Förutom det salt som finns i mineralerna så har de saltsten. Det är ont om natrium i grovfodret, och faktiskt extra lågt i vårt foder i år. Jag vet inte varför, men det är ju lätt att fixa med att ge salt.
 
Och även om jag inte kan balansera allt exakt, så tänker jag att det är en bra grund att ha en analys. Som jag ser det är det väl använda pengar. En analys ihop med beräkningar (som jag gör själv med hjälp av gratisprogram på nätet) och så att titta på hästarna - då känner jag att jag har lagt grunden för en bra foderstat. Och jag kan känna mig trygg med att de inte behöver något kraftfoder alls denna vinter. För jag har ett lagom bra grovfoder, för våra behov.
 
Om du vill läsa mer så hittar du både rekommendationer och ett program att räkna foderstat med här: https://www.hastsverige.se/hastensnaringsbehov.html 
 
 
 
 
1 kommentar
Titti

Jamen, hur bra är inte detta! Det enda jag skulle vilja komplettera denna utmärkta text med, är att många av oss har gamla hästar som fortfarande är igång, 20 år och äldre. Min erfarenhet (ej vetenskapligt belagt), är att dessa hästar också behöver mer högvärdigt protein och noga balanserade mineraler. De kan också må bra av ett mer lättuggat grovfoder, ett bladrikt och "mjukt" grovfoder, beroende på tandstatus.

Svar: Tack! Visst är det sant att gamla hästar också behöver lite extra noga koll på utfodringen. Det varierar ju lite när de blir "gamla", men speciellt tänderna är vanligt att det är den del som åldras först. Så ett lite mjukare foder brukar vara bra. Det är därför de som regel klarar sig bättre på bete än på hö, men även ensilage (som inte är alltför torrt och inte alltför sent skördat) kan fungera toppen. Jag vet inte om det är så, men tänker att det kan nog ofta vara att det är mer lätt-tuggat som gör skillnad. Då får de oftast ett lite mer högvärdigt foder "på köpet", medan en gammal häst ju sällan lyckas få i sig tillräckligt av ett grovt och hårt foder. Min egen tolkning, men den passar ju rätt bra med din erfarenhet.
Helena