Mineralbrist?


Vet hästen att den fattas vissa mineraler? Är det kanske därför den äter jord, eller gnager bark eller vad den nu gör? Frågor och funderingar om detta är rätt vanliga. Många tror att hästen känner att den får för lite av något mineral.

Men så är det inte. Hästar känner om de har brist på salt och förstås om de är hungriga eller törstiga. För lite grovfoder är nog en av de vanligaste orsakerna till att hästar gnager på trä, gräver efter rötter och liknande. Ibland tycker de att rötter är gott, men ofta minskar det betydligt om de får fri tillgång till grovfoder. Om det är en lättfödd häst kan det inte vara hö hela tiden, men halm som komplement är ofta bra.

Så det vi vet, och som hästar också känner är att de behöver vatten, salt och grovfoder. Resten kan vi inte gissa utifrån vad hästen gör. En bra start för att kunna göra rätt är att beställa en grovfoderanalys. Då kan man räkna ut om hästen får tillräckligt och balanserat innehåll av de viktigaste mineralerna. Man kallar dem ofta makromineraler, för det behövs en hel del av dem. Då tänker jag på fosfor, kalcium och magnesium.

Men även om det finns tillräckligt och rätt proportioner av dessa kan det oftast behövas ett mineralfoder ändå. Ett viktigt skäl till det är selen. Selen finns det väldigt lite av i svenska marker, och därmed också lite i fodret. Man kan ge speciella selenillskott, men jag väljer hellre ett mineralfoder. Det är för att det finns fler mikromineraler. Ämnen som kanske inte syns i analysen, och som det behövs väldigt lite av. Men som ändå är viktiga och som kan täckas genom mineralfoder.

Jag ser ibland konstiga påståenden om att de vanliga mineralfodren skulle vara som grus. Jag kan förstå känslan när man ser det i säcken. Men det finns en tydlig analys och en noga kontroll av vad som finns i dagens mineralfoder. Jag känner mig trygg med det, och ser inget onaturligt i det heller.

Oftast väljer jag pellets istället för granulat, för hästarna gillar det mycket bättre. I pelletsen finns lite melass eller annat godis, som gör det smakligare. Bra eftersom hästen ju inte vet vad den behöver. Olika märken smakar olika bra. Så kolla analysen och vad du behöver, men byt sedan till annat märke om det inte passar din häst. Om du ger den rimliga mängder av ett lämpligt mineralfoder så har du gjort en hel del för att säkra att hästen får vad den behöver. Ihop med ett bra grovfoder förstås.

 

3 kommentarer
Anonym

Vad tror du om att många ger sina hästar b vitamin nu när de fäller/sätter päls?

Svar: Ofarligt och oftast onödigt.
Helena

AyumuSWE

Minns att vi hade en häst på gymasiet som åt rötter och när jag frågade våran tränare/lärare så sa han att han faktiskt inte riktigt visste varför men mest antligen var det för att hästen saknade något. Filmade det även och visade. Tycker det är intressant att lära sig mer om hästens beteende och hur den kan ge små hintar att något behöves. ^^

Svar: Visst är det intressant. Och lätt att luras dra fel slutsats.
Helena

Erika

Det skulle vara intressant att veta vars du fått denna information från. Är det från fakta/studier som foderföretag gett upphov till kanske man inte ska räkna den informationen som tillförlitlig eftersom de först och främst vill sälja. (Nu vet jag ju inte din källa). Vad jag dessutom förstått är du inte hästvetrinär?
Jag har helt annan erfarenhet ang detta ämne. Har en häst som varit galen på vissa mineraler, har tillåmed brutit sig in till de andra hästarnas mineraler och tagit av dem. Visade sig sedan i foderanalysen att jag gav för lite av just dom mineralerna. Har en annan häst som började visa konstiga symtom kopplades till zink brist. Gav honom zinkvatten som han ratade, visade sig sen att han låg på bra zinknivå men och hade en annan sjukdom med liknande symtom. Nu hör det kanske inte riktigt till ämnet, men har även en ppid-häst som självmedicinerar. När han visar lågt intresse för sin medicin minskar vi dosen och när kan blir ivrig av att äta medicinen ökar vi dosen. Har tagit regelbundna prov för att kontrollera hans värden och genom det sett att han medicineringen alltid ligger rätt genom att låta honom själv bestäma dosen.😀

Svar: Hej! Bra att du kritiskt granskar det du läser, och att du ställer frågor. Men det blir lite konstigt i mina ögon när du ber mig om referenser och själv hänvisar till egen erfarenhet från ett fåtal hästar. Fast givetvis är observationer en bra start för vidare undersökningar.Vi vet säkert inte allt om detta, och det ska bli intressant att det kommer fram mer om detta med tiden. Just nu är det dock så, enligt allt jag läst, att det gäller generellt för de flesta djurslag (alla som jag vet) att de har "hunger/törst" efter vatten, salt och föda (bukfylla, energi), men inte för specifika mineraler. Jag har svårt att se att foderföretagen skulle ha intresse av att påstå detta, och de är inte heller min källa. Detta är saker jag lärt under min grundutbildning, och även då jag sett rapporter där man resonerar kring detta så har man hittills inte kunnat bevisa att det finns någon som känner andra brister (att brister kan orsaka sjukdom är en annan sak). Om man ska se till egen personlig erfarenhet så har jag sett att mina hästar ratar mineraler från Granngården, men äter gärna Kraffts mineral av samma typ. Detta trots att det enligt grovfoderanalys skulle finnas ett likartat behov av båda hos mina hästar. Men det skiljer i smaksättningen, och det gör att det också skiljer i vilken grad de vill ha det. Om de hade känt sitt eget bästa så hade de ätit av båda, tänker jag.
Samma sak har jag sett i många fall hos kor. De kan till och med ha så stort behov av mineralerna att de får symtom och sjukdom av bristen/obalansen, men de ratar ändå mineralerna som ligger i en foderkrubba, fritt tillgängliga, så länge de inte tycker om smaken.
Jag vet inte riktigt vad din fråga om jag är hästveterinär har för relevans här. Det kan nog finnas både hästveterinärer och många andra som har bra kunskaper om foder, och även en del hästveterinärer utan... Men framför allt vet jag inte vad svaret är. Jag har inte specialistkompetens för hästens sjukdomar, om det är det som du undrar. Å andra sidan är det många som arbetar som "hästveterinär" som inte heller har det. Och alla med veterinärlegitimation är behöriga att arbeta med häst (och andra djur). Jag har arbetat med stordjurspraktik (häst och nöt främst) under många år, och har sedan under de senaste nio åren arbetat endast i begränsad omfattning med klinisk verksamhet, men fortfarande haft mycket bra möjlighet att delta i konferenser och kurser om både häst och nöt, så jag försöker hålla mig uppdaterad. Dock är det självklart så att ämnet häst är gigantiskt. Ju mer man lär ju mer inser man att det finns kvar att lära och att ta reda på. Men jag hoppas väcka lite tankar med bloggen, och också att inte okritiskt svälja viss reklam (som du redan verkar ha förstått).
Så tack för att du ville dela dina tankar!
Helena