stuterikry.blogg.se

Aska får träna på lite av varje, och det gillar hon. Hon är glad bara hon får vara med, och det är ju precis som det ska det.

 

Under långhelgen i förra veckan blev det ingen löshoppning, men det hade vi å andra sidan gjort flera gånger i veckan innan. Annars fick hon prova en hel del olika saker.

 

Ella tränade visning med henne, och vi provade fina uppvisningstränset. Det satt fint och hon skötte sig bra. Hon är anmäld till sommarpremiering, en utställning och så riksutställningen. Det blir hennes äventyr i år, och jag tror hon ska tycka det är roligt. Hon är visad två gånger på sommarpremiering (som ett- och tvååring), och nu hoppas vi att hon ska göra det bra i år med.

 

Jag har också tömkört ett par gånger till. Nu funkar styrning och stopp, och hon har förstått att man inte backar, i alla fall inte förrän man blir ombedd att göra det. Vi lade till ett moment i form av att fästa en draglina i selen. Först på ena sidan, och sedan flyttade vi den till andra sidan. Ella fick gå med som stöd, men det var inga konstigheter alls. Vi nöjde oss ändå där, och sparar att ta två linor till en annan gång.

I söndags blev det dags för tredje ridturen. Hittills har det varit väldigt korta pass, bara några få steg på gårdsplanen med ryttare. Nu red Unni flera varv i skritt på ridbanan. Start och stopp och svänga, med mig som ledare med vid sidan. Aska knallade på som om hon inte gjort annat, så det blev högsta beröm.

Jag har sagt det förr, men säger det igen: Det är roligt med unghäst!