Vänta och vaka

Vi väntar och vakar. Väntar på att våra två dräktiga ston ska föla. Finja har gått ungefär tre veckor över tiden nu, och Muska har bara någon  dag kvar till full tid. Jag börjar undra vem som blir först. 
 
I onsdags kväll var jag lite fundersam på Finja. Hon hade börjat slappa allt mer i bäckenbanden. Så när jag vaknade ett på natten gick jag upp och ut i hagen. Allt lugnt. 
 
Men nästa kväll hade hon vit mjölk! Visserligen inte helt slapp än, och inte fylld i spenar, men jag vågade inte chansa. Jag var ute flera gånger den natten. Hörde ugglan hoa intensivt, såg månen gå upp. Men ingen fölning. Jag kunde sitta hemma och jobba den dagen - kändes bra att gå ut och kika på fika och lunch. Men inte fölade hon då heller. 
 
På fredagskvällen var mjölken inte vit, och juvret ungefär lika.  Så jag sov den natten. Igår hade juvret vuxit ännu mer, och det hade Muskas också. Men helt genomskinlig och blek mjölk, nästan inget i spenar. Så jag fortsätter hålla koll. Det måste ju vara nära nu! Kanske fölar de samma dag!
2 kommentarer
Anna O

Vi som läser väntar också med spänning, fast vi slipper vaka. Även om att höra ugglan och se månen gå upp i sig är värt förlorad sömn hoppas jag att det snart blir föl också!

Svar: Ja, det vore skönt att ha det klart. Slippa oroa sig, och förhoppningsvis njuta av fina föl och sova gott! Stona verkar också tycka det vore skönt att slippa vara så tunga. Finja stånkade när hon skulle upp idag.
Helena

Anonym

Hej! Tack för alltid så bra inlägg. Jag har reflekterat över en sak. Det finns nu för tiden mycket information att tillgå om fölning, komplikationer osv. Väldigt tacksamt. Även om vi har fått flertalet fölungar kan man alltid lära sig mer. Det gäller att ha huvudet med sig när man måste agera snabbt, speciellt eftersom man inte kan förlita sig fullt på att få tag i sin veterinär/stöttepelare som säger åt en vad man ska göra. Det jag inte kunnat läsa mig till är vad man ska göra om fölungen behöver hjälp att komma igång med andningen efter födsel. Hur gör man ”HLR” på häst? Gör man det? Var ska man trycka? Ska man blåsa in luft? Hur ofta? Visst läser man ibland om de som fått hjälpa sina fölungar att komma igång, men aldrig hur, och jag har inte tänkt på att fråga.
Lycka till med fölningarna!

Svar: Tack! Visst gäller det att veta i förväg vad man kan behöva göra, och när det är dags att agera. Det viktigaste för föl (som rätt många dör av) är att se till att få bort fosterhinnan över näsborrarna - enkelt gjort, men om den är kvar så dör de förstås.Sedan är det man kan göra en ganska hårdhänt massage, särskilt över bröstkorg (lagom förstås, men inte mesigt). Nypa eller sticka i nosen eller kittla med t.ex. halmstrå i näsborren kan också vara bra att pröva.
Däremot ska man inte (som jag tror rekommenderats förr) slunga eller hänga upp i bakbenen. Om de har fostervätska i lungorna så kommer det inte ut på det sättet ändå, och det gör bara det ännu svårare att andas.
Och så förstås: Ha koll, veta när det är dags att agera, men till dess hålla sig i bakgrunden.
Lycka till!
Helena