Ett svårt foderår
I år har många utmaningar med foder, på flera sätt. Det största problemet har för många varit att helt enkelt få tag på grovfoder. Sedan har det varit dyrt också. Och som alltid av varierande kvalitet. Att lösa det på bästa sätt kan kräva kunskap, eller att ta hjälp av någon med kunskap. Speciellt viktigt är detta förstås om du använder fodermedel som är nya för dig. Som vanligt är det sällan burkar med undermedel som är lösningen, utan det krävs en helhetssyn. Jag tänkte sammanfatta några av de saker som jag tycker är viktigast.
1. Foder ska vara av bra hygienisk kvalitet. Det gäller alltid, men kanske är extra viktigt att påminna sig om nu. Det finns inget sätt att kompensera för att mikroorganismer förstör fodret. Hö ska inta vara dammigt - det är mögel. Ensilage ska lukta friskt och vara utan mögel eller vita prickar (oftast jäst, men det är en indikator på att lagringen har misslyckats och att det kanske finns annat som inte syns).
2. Hästar behöver få tillräckligt med grovfoder. Minimirekommendationen är 1 kg torrsubstans per 100 kg häst per dygn. För hö betyder det ungefär 1,1 kg och för ensilage och hösilage betydligt mer ofta 1,5-2 kg per 100 kg häst. MEN kom ihåg att dessa minimigivor inte alls är optimala. För att må bra i själen (tillräcklig ättid) och kroppen (inte minst tarmen behöver mycket fibrer för att undvika kolik) bör hästen få betydligt mera grovfoder, helst fri tillgång.
3. Grovfoder kan vara flera sorter. Halm är ett bra sätt att dryga ut för lättfödda hästar och kan också vara ett utmärkt alternativ vid foderbrist. En mindre mängd bra hö eller hösilage kompletterat med fri tillgång på halm, och eventuellt kraftfoder, kan vara en bra lösning. Det var på de flesta håll lättare att få tag i halm än hö och ensilage i år.
4. Analysera ditt grovfoder! Det kostar bara några hundralappar, och ger dig ovärderlig information om hur du behöver komplettera. Ofta behöver ett sent skördat grovfoder (det som många tror är bästa hästfodret, men som jag tycker är svårt att få en bra balans med) kompletteras med proteinkraftfoder. Det blir dyrt, men det går. I de flesta fall behöver man också ge mineralfoder, och en grovfoderanalys ger dig underlag att välja rätt mineraler. Ta hjälp att tolka och räkna om du inte kan själv.
5. Det handlar om balans mellan olika ämnen. Tillräckligt mycket av varje sak, men inte heller alltför mycket. Detta är tydligast när det gäller mineralämnen, där överskott av en sort kan konkurrera ut upptaget av ett annat. Och det gäller inte bara kalk och fosfor, där väl de flesta hört om balansen mellan dessa. Kom också ihåg att vi har selenfattiga marker och att även andra så kallade mikromineraler kan saknas. Så det brukar vara klokt att ge mineralfoder även om övrigt verkar balansera med bara grovfoder.
6. För grovfoder finns några riktlinjer, för vad som är lagom bra foder. Med de nivåerna kan man göra en foderstat utan att använda kraftfoder ganska enkelt. ´Till avelsston, växande unghästar rekommenderas: >10 MJ/kg ts, >8 g smältbart råprotein/MJ.
Till vuxna hästar (ej digivande, dräktiga) i normalt arbete eller vila rekommenderas: <10 MJ/kg ts, ca 6 g smb rp/MJ.
Till vuxna hästar (ej digivande, dräktiga) i normalt arbete eller vila rekommenderas: <10 MJ/kg ts, ca 6 g smb rp/MJ.
I förra årets foder, som vi ännu fodrar med innan vi går över på årets har vi 9,7 MJ/kg ts och 83 gram smältbart råprotein. Det blir 8,6 gram per MJ. Det betyder att det är ett bra foder till Denver, Desolett och Aska (som ännu inte är så långt i dräktigheten att hon behöver något extra för det), men lite för lite protein för fölen främst och delvis Muska och Finja. Fölen får komma in och äta ett kraftfoder med hög proteinhalt för att kompensera för detta, och alla hästarna är fina och välmusklade i överlinjerna. Om man ska vara petig är Muska lite tunn, men jag vill ha henne så, då hon mår bättre av det än av att bli för tung, och hon är blank och välmående. De får ensilage tre gånger per dag, har tillgång till vetehalm dygnet runt, och så får de mineraler cirka 100 gram per häst och dag.
7. Om du behöver ge kraftfoder så välj rätt typ, och det är grovfoderanalysen som ger dig svaret. Kolla också analysvärdena på säcken. En del så kallade proteinkraftfoder innehåller bara lite mer än standardfodret. När jag köper proteinkraftfoder till fölen vill jag ha riktigt höga värden, och av bra proteiner. De är dyra per kilo, men blir oftast billigast per dag. Dessutom orkar fölen äta upp.
8. Och så kom ihåg att vatten är ett viktigt fodermedel! Friskt vatten, helst dygnet runt gör skillnad. Jag använder elvärmda baljor och är nöjd med det.
Om du vill läsa ännu mer om foder, så kommer här några länkar till tidigare inlägg om foder (men det finns fler):
Mer om innehåll i grovfoder: http://stuterikry.blogg.se/2018/march/lagom-bra-grovfoder.html
Om du har ont om grovfoder i år så gör en plan och en foderstat nu. En begränsad mängd hö/ensilage kompletterad med halm och ett bra kraftfoder, som du väljer efter analys och beräkning, kan vara en väg.