stuterikry.blogg.se

Jag både överträffade och totalt missade att nå mina mål igår. Det var klubbtävling i WE teknik och speed hos Ölmstad rid- och körklubb. Som nybliven medlem (och efter en lektion i WE i fredags) tänkte jag att även detta är ett bra träningstillfällen - det finns ju inte så många chanser att tävla Working equitation, även om jag får säga att jag är lyckligt lottad som bor nära Ölmstad (4,5 mil dit).

 

Jag tvekade om jag skulle välja lätt C, med bara teknik, eller ta lätt B, som omfattade både teknik och speed. Till slut bestämde jag mig för att ta båda, för att få chansen att se det som en träning och få göra om det som inte funkat på första varvet. Jag satte målet att se det som en träning, men klev också ur komfortzonen och lade till att försöka klara nivån för clear round, dvs 60 %.

 

Vi var tidigt på plats och byggde banan med alla andra deltagare. Kallt i luften, men varm stämning, och goda råd inför ritten delades generöst ut av de mer erfarna. Lite fika efter bangång och så var det dags att sadla Desolett som stått lugnt och mumsat i transporten.

 

Lätt C banan gick bra! Jag fumlade rejält med lansen, och höll på att tappa tyglarna, men annars var jag nöjd med rundan. Stadigt, mjuka svängar och Desolett var fin. 67,5 % fick vi för det och slutomdömet var "Positiv ridning, bra vägar, bra form". Och en rosa clear round rosett fick vi - delmål ett nått med råge. Om jag såg rätt i listan var vi dessutom första utanför placering (de körde både clearr round och placerade i klassen) på femte plats av tretton. Långt över förväntan och en bra känsla.

 

Lätt B började nästan bättre än lätt C. Ryggningen vid klockan var seg. men annars var jag helnöjd med Desolett, och nu gick det jättebra med lansen. Travade på bra och fint grepp. Och så studsar den ur tunnan när jag lämnar den! Frustrerande!

 

Det var ju dumt. Ännu dumare var att jag tappade fokus och red höger tunna före vänster i två tunnor som kom som nästa hinder. Så skulle det inte vara, och det visste jag ju... Jag red vänster - höger direkt efter högervolten, men var förstås diskad.  Att jag fick beröm för mjuka fina volter hjälpte ju inte... 6,3 i snitt på de sex första momenten, trots femman på ryggningen. Det hade typ räckt till en plats i toppen i teknik. I speed (som jag valde att rida som träning trots att vi var diskade) hade vi en sekund sämre tid än den snabbaste. Så kanske kund vi blivit etta eller två. Om inte om...

 

Nu var vi sist i den klassen. Målet att rida clear round klarade vi inte heller, förstås. Men det spelade inte så stor roll, varken placeringen eller clear round som jag tappade bort. Eller som Åsa så klokt sa: det gör ju inte så mycket att rida fel i Ölmstad - det är sämre att göra det i Frankfurt (av egen erfarenhet) - tack för det perspektivet!

 

Det fanns annat som var viktigare och som jag tar med mig. Jag hade en jättebra känsla - kände att jag är på väg att utveckla min ridning av olika hinder, och fick en del bra tips under dagen. Jag fick massor med fina kommentarer om min snälla och duktiga häst - även av domaren som hade paus när jag hämtade mitt protokoll. Och min goa häst bjöd på ett par glädjeskutt efter sista hindret i speed - ingen tvekan om att hon också hade kul!

 

Så nu tränar vi vidare, och hoppas kunna få tävla WE nästa år. Vi har hittat glädjen igen. Så jag ska träna dressyr och teknik. Och till nästa tävling ska jag komma ihåg att det som redan skett kan jag inte påverka - tänk på nästa hinder (hur många gånger har jag sagt det...). Och så ska jag se till att fika i pausen - dålig fokus får jag ju alltid när jag glömmer äta - det borde jag veta (hur många gånger har jag sagt det då...).

 

Så tack för en bra dag, ÖRKS! Min största seger var inte rosetten - det var glädjen och ny motivation att träna vidare. Och grattis till alla ni som gjorde fina ritter!