Kan man kalla sig influencer?
Och så kom kommunchefen på studiebesök. Inte för bloggen, men för hästföretaget. Det var oväntat, och jag försökte förklara att jag ju jobbar heltid med annat. Hon ville komma ändå, och vi fick en bra pratstund i hagen. Tror att jag lyckades dela några tankar kring hästhållning och hästföretagande.
Peppe skickade tips om en sida för influencers. Jag kände mig inte alls hemma i sällskapet. Trodde inte på att betala för att få tips för influencers. Jag var för långt ifrån dessa människor i olika poser.
Jag har också svårt att tänka mig att göra reklam för produkter jag inte tror på. Att andra ska styra vad jag skriver.
Så jag har hittills inte tjänat något alls på min blogg. Mitt stuteri driver jag vid sidan av heltidsarbete som anställd. Är väldigt nöjd när kostnaderna täcks av intäkterna i hästverksamheten. Leva på det har jag inga drömmar om.
Så jag skriver på min fritid. För att dela tankar, ge inspiration och förhoppningsvis bidra till bättre förståelse för djuren. Det ger mig annat än pengar.
När jag är ute på mässor, tävlingar och liknande är det ganska ofta någon kommer fram och säger: Jag läser din blogg och jag gillar den verkligen. Och lite då och då kommer en uppmuntrande kommentar i bloggen eller på Facebook.
Jag förstår att det inte gör mig till influencer. Det gör inget. Jag är ändå inte så imponerad av engelska ord och titlar. Jag trivs bäst på landet, utan styling och andra krumelurer.
Det räcker långt för mig att just du läser. Ibland får jag veta att jag gjort skillnad. Då blir jag glad.
För mig är din blogg den bästa och den enda jag någonsin fastnat för. Du har gett mig mycket inspiration och tips genom den. Stort tack!