Beröm dig själv
"Beröm dig själv - beröm din häst!" fick Unni höra på senaste hoppträningen för ett tag sedan. Bra inställning, tänker jag.
Både för ryttaren och hästen handlar det om att ta med sig det som var bra. Man vill ju förbättra det som inte är så bra, men den mest effektiva vägen är oftast att ta med sig känslan och minnet av när det blev bra. Gör mer av det, helt enkelt.
Dessutom blir det ju mycket roligare så. Och sedan gäller det förstås att sluta i tid också, när det går väldigt bra. Som senaste gången jag hjälpte Unni med hoppningen, och Denver bara flög över hindrena med fin energi och taxering. Vi stoppade på 90 cm fast det gick enkelt. Bättre att sluta så och gå hem med ett leende.
Desolett var pigg som det norska fullblod hon är i blåsten den dagen. Så inte heller där fanns någon hösttrötthet. Jag bara log och försökte hålla en rimlig takt i all fart, utan att dra en massa i tyglarna. Inte så lätt, men när det gick bra så blev det ju allra bäst - klapp på axeln till mig med då! Och på träningen två dagar senare dansade vi - samma dans i takt och mjukt. Då har i varje fall jag fått en fantastisk belöning i den känslan! Tyvärr ingen bild, men minnet räcker långt.
