stuterikry.blogg.se

 

Det är ju olika förstås. Det finns väldigt fräscha 19-åringar som också har mycket kvar att ge. Och det finns de som är slut.

 

Desolett har bott hos oss de flesta av de 19 åren. Men hon har varit såld två gånger. Första gången kom hon tillbaka dubbelsidigt framhalt med kotledsinflammation båda fram och kraftiga böjprovsreaktioner. Hon hade inte fungerat riktigt som man hade hoppats i ridningen, och det var ju inte så konstigt med den diagnosen.

 

Hon vilade sig i form. Eller ja, inte bara. Duktig hovslagare, utevistelse i kuperade hagar dygnet runt, bra mineraler och så småningom försiktig igångsättning. Det var allt, och det räckte. Det enda vi inte lyckades med den sommaren var att få henne dräktig. Det kanske var för mycket begärt. Våren efter tävlade hon igen och med bra resultat, och vi sålde henne igen.

 

I nästa hem fungerade hon bra, höll sig frisk och fick ett föl. Sedan ändrades saker i livet och ägarna behövde minska antalet hästar, så hon kom hem igen för drygt ett år sedan. Hon hade precis vant av sitt föl, så hon var inte toppform, men frisk och helt OK.

 

Sedan dess har jag ridit henne. Och tävlat lite också. Hon har fungerat bra hela tiden. Inga tecken alls på att den gamla kotledsinflammationen skulle komma tillbaka. Men då och då har hon snubblat bak. Det har hon aldrig gjort förr.

 

Jag har frågat min tränare som inte sett något konstigt. WE-domaren senast sa, när jag råkade träffa honom i en paus, att hon behövde stärkas bak. Han såg tydligen samma sak som jag upplevde. Men var det stärkas eller var det något fel?

 

Jag har funderat massor på det. Tänkt att det kanske är något ändå. Så i jul har jag bett Ella rida en del. Hon har också upplevt några snubblingar bak. Men när Desolett blir pigg och ligger på så är de helt borta. Snubblar inget alls. Och oj, så fin hon blev när hon kom igång!

 

Vi gjorde böjprov med. Absolut ingen reaktion alls. Egentligen oförskämt bra för att vara 19 år. Jag har sett många som varit sämre och ändå fungerat. Jag blev nojig och gjorde en mindre neurlogisk koll också. Men nej, allt var bra där med.

 

Och ja, Desolett har kraftiga gallor i kotsenskidorna bak. Det har hon haft länge, men nu är de stenhårda. Jag skulle tro att de är förklaringen till att den där tian för skritten som hon fick en gång - ja, den kan hon aldrig mera få. Hon skrittar "normalt" nu, men inte som förr.

 

Men för övrigt verkar det faktiskt rätt OK. Hon är 19 år. Behöver lite längre uppvärmning än i ungdomen. Men annars är hon väldigt ren och regelbunden i gången. Och när hon kommer igång är hon nästan ondöigt pigg. Så jag slutar väl oroa mig och jobbar vidare med att stärka bak. Det kanske mest är ännu mer muskler som behövs. Jag ska vara glad som kan njuta av att ha en 19-åring som faktiskt är helt OK.