Sanna fjordhästvänner
SannaGårds fjordhäststuteri heter det nu, och även om stuterinamnet som sådant inte är så gammalt, så är stuteriet och dess historia desto äldre. Det är dessutom tätt förknippat med en massa fina och framgångsrika fjordhästar. Idel ädel fjordhästavel helt enkelt.
Dessutom riktiga hästmänniskor som jag och många andra stoägare lämnar våra hästar hos med fullt förtroende. Det har gått genom generationerna. Först Håkan Larsson, som var drivande både i avel och förening, och som tagit många viktiga hingstar till Sverige. Numera hans dotter Elisabeth och hennes brorson Johan, som för traditionen vidare på Sanna utanför Vintrosa.
Första gången jag var där var med sto var 1994. Då hämtade jag hem Ljosefin, som jag hade skickat dit med andra som skulle åt de hållen alldeles lagom. Det året valde "alla" Knast Halsnaes, som då var ganska ny i svensk avel. Men jag hade valt Dalar, som redan hade passerat åren med de högsta betäckningssiffrorna. Mer än en undrade hur jag kunde välja så, och nog var jag själv lite fundersam också. Jag hade ju aldrig sett dem samtidigt.
Elisabeth tog ut dem en i taget och visade upp. Och jag visste att jag hade valt rätt. Fölet blev Dalacin Kry, som sedan fick två helsystrar i Divina Kry och Desolett Kry. Lite flashback från då var det att se Kronos (ovan) nu. Det finns likheter!
Efter det har jag faktiskt inte varit på Sanna gård med sto. Jag var på väg med Finja för två år sedan, till SolFin, men Brimi blev sjuk och vi vågade inte åka. Jag fick låna hem Yield av Frida på Taffsnäs och fick Ygne istället - det var ju vackert så.
Men jag har varit där på besök ganska många gånger. Inte minst har det varit tradition att stanna till och fika på väg till eller från Nordfjordeid. Och vi har träffats på tävlingar, premieringar och utställningar. Oftast blir man slagen av deras hästar, men det beror inte på orättvisa, bara på väldigt fina och väldigt väl visade hästar från dem. Många trevliga pratstunder har det blivit genom åren.
Och nu var det ju dags att lämna tillbaka SörFin, som jag fick äran att låna i vår. I söndags på nationaldagen åkte jag hem med honom. Jag fick en härlig rundvandring i det underbara sommarvädret. Vi gick runt till alla hästar, både egna och besökande, och pratade häst, både nu och minnen.
Vi tittade på gamle Lysluggen och SörFin som återförenades, och Kronos kikade på dem. Sedan fortsatte vi bort fölstona, och passerade några besökande ston på vägen. Malva hade stofölet Madicken e. SolFin och Dalie hade hingstfölet Ludwig e. SolFin - två fina ungar med härlig resning. De spanade nyfiket på Elisabeths söta valp Ruben.
Efter en sväng till betäckningsstona fick jag god lunch i trädgården hos Johan och Per, och kunde där njuta av tvåårsstoet Alice, som ser ut att bli en riktig stjärna.
Det finns ju hur mycket som helst att berätta om detta stuteri och alla deras hästar. Det kanske får bli mer en annan gång, men för idag sätter jag punkt och delar bilder som får tala för sig själv. Alla bilder är tagna i söndags. Det är dagar som denna som man vet vad fjordhästarna och människorna runt dem betyder!
