Värre än skräppor?
Jag för en ojämn kamp mot skräpporna... Speciellt i vinterhagarna, som är steniga och inte möjliga att använda betesputsen i. På åkrarna och de släta betena ser det faktiskt bättre ut än på länge, även om skräpporna långt ifrån har gett upp.
Och i vinterhagarna frodas både skräppor och albuskar. Båda växer som de ogräs de är. Jag tycker det är bra att vinterhagar får stå tomma hela sommaren. Åtminstone om man tänker på parasiter. Om man tänker på tråkiga växter är jag inte lika säker.
Men det finns en sak jag tycker är värre än skräppor där. Det är kardborrar. Jag har tröttnat på att luggar och svansar tovar ihop totalt och blir små vassa klumpar. Och jag har tröttnat på att plocka och plocka och pilla ur alla dessa vassa frön. Allra värst förstås när de ställer till riktig skada, som när Aska fick ett sår på hornhinnan för ett par år sedan. Det läkte bra, men ändå.
Så jag tänkte att det var värt ett försök att förebygga. Jag ryckte ut med sekatör och en stor sopsäck. Och så klippte jag bort hela plantan och stoppade i säcken. Det gick åt vass sekatör för att bita av de kraftigaste stammarna, och redan när jag var klar framför ligghallen var första säcken full.
Resten av hagarna är stora. Och det växer massor av skräppor, alar och annat som skymmer sikten. Så jag missar garanterat en del.
Men jag tänker att varje kardborre som åker ner i sopsäcken slipper jag att pilla ut ur luggen. Och den kan inte heller växa till nya plantor nästa år.
Så även om jag inte får bort alla tror jag att det är en bra idé. De är ju inte alls så många som skräpporna heller. Det talar för att det är nu jag ska agera. Vi får se hur mycket det hjälper, både för hästarna och mot nästa års plantor.
När jag avslutade för dagen fick jag rensa vantar, byxor och till och med min blanka reflexjacka - de kan fastna i vad som helst... I kanten av strumporna satt en lång rad frön och nästan sög sig fast med sina hakar. Skräppor är inte kul, men de här är sämre...
