Ljusmusblack?

Färger och nyanser är ett intressant ämne, tycker många. Det diskuteras både här och där om en häst är brun eller mörkbrun. Och om man måste ändra i passet om det står brun, men den är ljusbrun. För att inte tala om var gränsen går mellan brunblack och ljusbrunblack.

För mig är det viktiga att hästens färg är rätt beskriven. Alltså att den står som fux och inte som brun, om den nu är fux. Om den kallas fux eller mörkfux känns inte lika viktigt.

Det är klart att även nyanser är styrda av gener. Gener som vi inte vet så väldigt mycket om än. Färganlagen kan vi ju numera testa. Och därmed vet vi precis skillnaden på brun och fux, eller brunblack och rödblack. Men var går den exakt gränsen mellan en mörk ljusbrunblack och en ljus brunblack? Tja, inte lätt att veta. Ännu värre blir det av att de kan skifta en hel del i nyans mellan årstider. Och förstås att de som föl inte alls ser ut som sedan. Men det är som föl de ska id-kontrolleras.

Jag tycker att det är lite spännande att det ofta funderas kring brunblack och ljusbrunblack, och om det kanske finns mörkbrunblacka med. Hos fjordhäst skulle jag våga påstå att om det finns mörkbrunblacka så är de extremt sällsynta. Precis som hos russ och nordsvensk så dominerar de ljusa nyanserna av färgerna. Och då kan de som är lite mörkare uppfattas som väldigt mörka, på grund av skillnaden. Om man tittar på brunblacka varianter av korsningar eller andra raser så är de oftare betydligt mörkare. För att det finns anlag som ger de mörkare nyanserna där.

Och precis som man sällan anger nyanser av svart, så gör man inte heller det för musblack. Jag har aldrig hört om ljusmusblack, även om det nog är precis vad denna häst är, i analogi med alla ljusbrunblacka.

Musblack är väl i så fall Hangvar Kry (ovan), och de flesta andra ljusmusblacka, om man ska vara petig. Men ljusmusblack är ju rena tungvrickningen, och jag påstod ju nyss att nyanser är mindre viktigt. Så vi säger väl bara musblack då. Så länge du inte förväxlar dem med en vitblack, som denna nedan ;-)

 

1 kommentar

Registrerade!

I år var vi snabba med att få in ansökningarna om hästpass. Och vår registrator var lika snabb hon. Så nu finns redan både Ina Kry och Iska Kry i Blå basen. De fick löpnummer 1002 och 1003 (24181002 och 24181003), så de är årets andra och tredje fjordföl att registreras. Vi brukar ha rätt låga nummer på våra, men så lågt som 2 och 3 har vi nog aldrig lyckats med förr.
Och det spelar förstås ingen roll. Men skönt att ha det gjort. Vi passade på att chippa när de var inne för ett tag sedan, och det tog de båda med ro. Iska tyckte det var mycket elakt att rycka tagel i svansen, men annars var det lugnt.
Ina är registrerad som ljusbrunblack med stjärn. Kanske blir det med tiden mer som stjärnämne, för hästen växer men inte det vita som det ser ut. Lite samma gränsdragningsfråga var det med Iska - blir hon ljusbrunblack eller brunblack, och var går gränsen? Det kan nog ingen svara på exakt. Men hon är påtagligt mörk i ansiktet, och med en mörk (musblack) mamma och flera rätt mörka halvsyskon så valde jag brunblack i hennes fall.
Jag får ofta frågan hur tidigt man kan göra konturdiagram på föl. Om man är säker på färgen och tecken (på ljusa föl t.ex. fuxar kan det vara svårt med tecken på benen tidigt) så går det bra. Annars får man vänta, ibland upp till 3-4 månader. Men när man är säker är det skönt att få det klart. Det underlättar ju för alla också om inte alla ansökningar ramlar in till 1 november, då priset går upp (för en del raser finns det även andra tidigare datum). Nu ska vi bara lösa ut passen med, och sedan är vi klara med detta för i år. Gott! Bilderna är några veckor gamla, och togs innan konturdiagrammen gjordes. Nu har de fällt betydligt mer, särskilt i ansiktet, ifall ni undrar.
 
 
 
 
1 kommentar

Inte önskvärt?

I rasbeskrivningen för fjordhäst står det: "Vita tecken kan förekomma men är ej önskvärda.". Om man läser vidare i reglementena så kan man konstatera att en hingst som har vita tecken kan inte godkännas för avel. För ston anges att vita tecken inte är tillåtna för diplomston, och för övrigt att de inte är önskvärda. Man ska dock inte få avdrag på typpoäng (eller annan poäng) om det finns vita tecken. Även för valacker innebär vita tecken att de inte kan få diplom.
 
Det har varierat lite genom tiderna hur reglerna sett ut. Länge stod det i de svenska reglerna bara att vita tecken inte är önskvärda. Det innebar att det även fanns godkända hingstar med stjärn, och förstås att ston kunde få diplom trots vita tecken. Sedan blev det en ändring, en skärpning, eftersom man måste följa moderlandets bestämmelser, och där såg man väldigt strängt på vita tecken. Bakgrunden är historisk, då man kopplade förekomsten av vita tecken till inkorsningen av dölehäst, som skedde i samband med den så kallade Rimfaksefejden. Efter flera års stridigheter bestämde man sig för att satsa på renrasig avel, och med det följde även en sträng syn på vita tecken. Även i Norge har det blivit successivt strängare med tiden, om jag förstått saken rätt.
 
Ända tills i år, vill säga. Nu har det i Norge kommit en ny avelsplan, där man skriver att man ska godta en stjärn på max fem centimeters diameter hos ston. Hos hingstar får fortfarande inga vita tecken förekomma. För säkerhets skull förtydligar de att randiga hovar hos en rödblack inte är att se som vita tecken, och det tror jag inte att någon i Sverige har drabbats av. Ljusa och melerade hovar är inte samma sak som opigmenterade. Förstås.
En del tycker att det är orättvist och ologiskt att det skiljer mellan ston och hingstar. Jag kan tycka att det är fullt logiskt. Hingstar kan få många fler avkommor, göra mycket större avtryck i aveln än ston. Om man vill begränsa förekomsten av vita tecken kan det därför vara vettigt att inte tillåta det på avelshingstar.
 
Samtidigt ska man minnas att det finns så väldigt många viktigare saker att prioritera i avelsarbetet. En sund och hållbar häst, med bra rastyp, fina gångarter och ett gott temperament är väl ungefär en sammanfattning av vad de flesta vill ha. Det är svårt nog att avla på utan att fundera för mycket på färg och tecken.
 
Så jag tycker att det är logiskt att godkänna ston med vita tecken i avel. Helst utan att ange exakta centimetrar. För så exakt nedärvs det inte. Inte alls. Det är en ganska komplex historia som ligger bakom hur mycket vitt det blir, och om det blir alls. Slumpen spelar delvis in också, för inte ens enäggstvillingar har identiska tecken. Sedan vet man att fuxar (rödblacka) har mer vitt än svarta (musblacka) och bruna (brunblacka), så det finns flera faktorer som spelar in, förutom själva anlagen för vita tecken.
Jag är tillräckligt mycket fjordnörd för att tycka att en riktig fjordhäst helst inte har vita tecken. Samtidigt vill jag trycka på att detta måste ses i ett större sammanhang. Och även om ett sto som Ina, med sin lilla stjärn, aldrig kan få diplom, såsom reglerna ser ut idag, så kan ett sådant sto fortfarande få alla de poäng hon är värd. Hon kan stambokföras, visas, tävlas och hon kan användas i avel. Och kanske kan hennes förhållandevis ovanliga härstamning visa sig vara av värde i aveln, inte minst för att minska graden av inavel och de risker som det medför.
 
Så även om vita tecken inte är önskvärt på fjordhäst, så är det inte alls samma sak som att individer med vita tecken inte är önskvärda. De kan vara väldigt bra och användbara hästar till alla bruksändamål, och om de är ston faktiskt också till avel. Som alltid är det en helhetsbedömning som man ska göra, och jag tror att alla bra individer behövs för att för aveln framåt, och för att hålla nere inavelsproblematiken. 
 

 
3 kommentarer