Galen jämförelse

Ibland blir man både upprörd och förvånad. Det hände mig i förra veckan när jag läste svaret på en frågespalt om hästar. Frågan handlade om skadeståndsansvar för en häst som blivit skadad i hagen, då den blivit sparkad av annan häst. Ägaren visste inte vilken av hästarna som orsakat skadan, som hade blivit kostsam, och ägaren ville därför ha hjälp från de andra hästägarna att betala.
 
Juristens svar fick mig att undra om det bara är regler om skadestånd som ska beaktas här, och om man får dra hur galna jämförelser som helst. Hon började med att summera att när man hyr in sin häst så samtycker man i regel till att ha flera hästar i samma hage, och att det innebär en skaderisk, som man då också samtyckt till. Sedan fortsatte hon så här: "Man kan jämföra med att den som ställer sig i en boxningsring har samtyckt till viss misshandel, liksom den som är med i en hockeymatch har gjort."
 
Hur tänkte hon nu? Behöver en jurist inte alls ta hänsyn till att hästar är flockdjur eller att djurskyddslagstiftningen ställer krav på social kontakt? Och kanske är det så att hästar ensamma i små eländiga hagar faktiskt löper minst lika stor skaderisk - risk för skador på ben och leder på grund av dåliga möjligheter att röra sig, risk för kolik på grund av otillräcklig motion och så den psykiska stressen som inte är lika lätt att mäta, men som också påverkar hästens hälsa och välfärd i en helhet.
 
Att jämföra att en häst kan skadas vid hopsläpp eller i hage med att människor pucklar på varandra i en boxningsmatch - det är absurt. Kanske hade denna fråga besvarats bättre av någon med kunskap om hur man ska agera vid hopsläpp eller för den delen alltid med hästar i flock. Tillräckligt stor hage, tillräckligt mycket foder och klok sammansättning av flocken reducerar riskerna massor. Det finns dessutom studier som visar att skaderisken inte alls är så hög som folk gärna tror - totalt sett är det alltså av värde att ha hästar i flock. Och sedan är det inte alltid så att allt är den sparkande hästens fel - en del hästar respekterar signaler dåligt och får till slut däng för det. Men för det mesta skadar de faktiskt inte varandra, även om det förstås händer.
 
Nog för att pengar och juridik styr mycket i vår värd. Men låt oss ändå vara kloka hästmänniskor som sätter hästens bästa i främsta rummet. De allra flesta hästar kan gå i flock, och det innebär faktiskt inte någon stor skaderisk. Slutsatsen av svaret var att det nog var omöjligt att driva ett skadeståndsanspråk, särskilt som man inte visste vilken häst som sparkat. Bra det, men ändå ett riktigt uselt svar, tycker jag, som inte är advokat utan bara en vanlig veterinär.
 
Samma häst som sparkar ut så ilsket ovan ses här stå och klia - och ingen blev skadad någon av gångerna :-)
 
 
 
 
 
 
0 kommentarer

Har du läst?

 
Det är lätt att klaga på myndigheters bestämmelser och beslut, tycka de är dåliga och omöjliga. Men när det gäller föreskrifter går alla ändringar ut på remiss. De sänds till en massa organisationer och myndigheter som bedöms ha intresse av frågan. Och oftast finns det möjlighet för vem som helst att läsa och svara. 
 
Så är det nu, när det finns ett förslag om nya regler för hästhållning. Det är nu vi ska läsa, tänka igenom och svara. Helst både om det som är bra och det som vi tycker kunde formuleras bättre. Remisstiden går ut 11 september, så du har en vecka på dig att läsa. Och svara om du vill. Du hittar det hela på Jordbruksverkets hemsida. Längst ner finns en lite hemlig länk till remisser. Eller så kan man ju söka. 
 
Det är nu som du har bästa chansen att påverka till det bättre. Om du tycker det behövs. Gnälla senare funkar sämre, mycket sämre. 
 
Jag har skrivit om förslaget tidigare. I grunden tycker jag att det är mycket som är bra tänkt. Att sträva efter en sund hästhållning som tillgodoser hästars behov är bra. Sedan kan man fundera på vilken detaljerIngsgrad som behövs och fungerar. Och vad folk kan ta till sig. Eller för den delen de som ska kontrollera. Mycket att tänka igenom alltså. 
 
Jag fastnade lite på reglerna om boxstorlek. Tidigare, i de nu gällande reglerna finns en liten tabell för olika boxstorkelekar till olika häststorlekar. De har glömt de allra största där. Nu garderar de med en formel istället. De skriver:
 
För hästar med mankhöjd upp till 1,0 m ska boxen vara minst 3,5 m2 med kortaste sidan minst 1,5 m. För hästar med mankhöjd över 1,0 m ska boxens minsta tillåtna area i kvadratmeter beräknas på följande sätt: (1,85 x hästens mankhöjd)2, det vill säga 3,4225 x hästens mankhöjd x hästens mankhöjd. Boxens kortaste sida ska vara minst hästens mankhöjd x 1,5. Boxens area avser tillgänglig liggyta.
 
Inga problem att räkna ut med hjälp av miniräknaren i en vanlig mobiltelefon. Fast kanske inte säkert ändå... När jag tänker på tjejen i kassan som för ett tag sedan blev helt stressad när jag inte godtog att hon för 600 gram vara ville ta betalt den summa som kilopriset var, så undrar jag lite. Jag fick hjälpa henne räkna. Hon bytte en blick med nästa kund som bekräftade att jag inte lurades. Jag tror inte hästägare är dumma. De flesta kan säkert räkna ut detta. Men det är ett krångligt sätt.
 
Det är dock två saker som är ett större problem än uträkningen. Det ena är att denna exakta formel med flera decimaler ger intryck av att detta är en exakt vetenskap. Att det är just denna storlek som är rätt och bra. Så är det ju inte. Detta är minimimått, och i de flesta fall är det bättre för hästen och lättare för ägaren med en större box. Lätt att tappa bort bland decimalerna. 
 
Det andra problemet är frågan om hur man mäter mankhöjd. Vem avgör? Är det min mätning eller länsstyrelsens eller krävs det mätintyg? Jag tror de flesta som testat ponnymätning vet dimensionerna i detta. Nu kan man ju som sagt ta till lite när man planerar sitt stall, och inte bygga för precis 143 och 162 cm, eller vad man nu har just nu. Det kan ju förresten ändra sig vilka hästar man har. Och hästar med precis samma mankhöjd kan också vara olika stora ändå. De kan t.ex. ha olika kroppslängd.  Så bättre bygga lite för stort. Det är kanske det som de vill. Men i så fall tycker jag det kunde formuleras bättre. Läs och fundera på vad du tycker. Du har ännu en vecka på dig om du vill svara!
 
1 kommentar

Nya regler om hästhållning

Har du sett att det finns förslag om nya regler för hästhållning? Jordbruksverket, som är den myndighet som gör föreskrifter om djurskydd, har lagt ut en remiss med förslag om ändrade regler. Alla som vill kan läsa förslaget på deras hemsida: http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/remisserochyttranden/remisser/remisser2017/dnr5216411716forslagtillnyaforeskrifteromhasthallning.5.60ab0cc015cf8a325cece906.html
 
Svar ska vara inne senast 11 september, så det är ganska gott om tid att läsa och fundera. Vem som vill får svara, men remissen är utsänd till en massa organisationer och liknande som sysslar med hästar.
 
Det första kapitlet innehåller mest hänvisningar till andra regler och definitioner. I det andra kapitlet anges det att hästar normalt sett ska ha daglig fysisk kontakt med andra hästar antingen i hage eller under den tid som de står uppstallade i box eller spilta. Det som står i dagens bestämmelser är att hästars behov av social kontakt ska tillgodoses. Detta har tolkats som att det räcker att hästar ska kunna se och höra andra hästar. Nu går man ett steg längre och förtydligar kravet på fysisk kontakt. Eftersom vi talar om ett djur som normalt lever i flock så verkar tanken rimlig, men jag undrar hur mottagandet blir. Det är många hästar idag som lever rätt långt från detta. Detta har man delvis tagit höjd för genom att undanta de hästar som vid föreskrifternas ikraftträdande inte lever så.
 
Frågan är om hästägarna är beredda att ändra sina system och sin hästhållning för att möta detta. Jag tror att det skulle vara bra för väldigt många hästar. Men jag inser också att det inte minst för hingstar inte är okomplicerat. Io lever nu nöjd och glad tillsammans med Muska, men om jag inte haft henne så vet jag inte hur jag skulle löst det för hans del. Han njuter då verkligen inte av fysisk kontakt med konkurrenter (valacker och hingstar) under betäckningssäsongen. Och skulle jag ta in honom på stall för att han skulle kunna nosa på ett sto varje dygn så känns det inte som en förbättring jämfört med att gå i en hage och se de andra hästarna. Att kunna nosa över staket tycker jag inte är en bra idé...
 
Och jo, det är ju så att Io är undantagen från denna regel (om den beslutas enligt förslaget), eller i vart fall hade varit om han inte fått vara med Muska. Men om Muska dör och jag inte har annat lämpligt sto att ha honom med - vad ska jag då göra? Finja gillar honom bara vid brunst, och annars är hon mest taskig mot honom, så det känns långt ifrån optimalt.
 
Ja, jag kom visst inte längre än till denna punkt idag. Det finns en hel del mer att läsa och begrunda i förslaget. Gör gärna det! Kom ihåg att det bara är ett förslag, och inget som är beslutat ännu. Jag hoppas förstås på regler som är bra för hästarna, och som möter deras behov. Mina tankar här visar hur svårt det är med föreskrifter och kontroller. Jag tycker ju att alla hästar bör leva flockliv och få vara tillsammans med andra hästar, på riktigt. Ändå ser jag hur svårt det kan vara att lösa. 
 
Kanske hoppas jag allra mest att man genom ökad kunskap och förståelse ska få hästägare att själva se vad de har att vinna på en bra hästhållning, som tillfredsställer hästens natur. Då kan man komma ännu längre än med de minimiregler som föreskifter är, och då kan det bli riktigt bra. Jag vill ju gärna att alla mina hästar har det så här mysigt (och ett bra exempel på vad vi inte riktigt förstår att uppskatta som ömhudade människor...):
 
 
 
 
3 kommentarer