Får man ha en häst ensam?

 
Lite då och då stöter jag på frågan om hästar får vara ensamma. Det kanske inte är alldeles lätt att tolka det som står i Jordbruksverkets djurskyddsregler om hästar. Där står det att hästars behov av social kontakt ska tillgodoses, och att de bör hållas tillsammans med artfränder. Det står också att de dagligen ska ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter.
 
För föl och unga hästar upp till ett års ålder står det uttryckligen att de ska rastas tillsammans med artfränder. Det lär då betyda att för hästar över ett års ålder finns inte detta krav, utan bara ett allmänt skrivet krav om att tillgodose hästens behov av social kontakt. Kanske är det mer än jag som kan känna mig lite vilse här.
Kan man verkligen tillgodose behovet av social kontakt genom att hästar får se andra hästar, eller nosa på dem genom boxgaller? Eller genom att de får gå med nötkreatur eller får, som förvisso är flockdjur. En del människor menar ju att hästen är deras bästa vän, och att de också är sin hästs bästa vän.
 
Jag tänker att det inte är så hästvänligt att tänka så. Och jag tänker att egentligen är det inte jätteviktigt för mig att hitta precis den lägsta nivån för vad som är tillåtet. Jag vill ha en hästhållning som når längre än precis till gränsen för det tillåtna. Jag vill att mina hästar ska ha det bra. Att de ska må bra i både kropp och själ.
Och då tror jag att den sociala kontakten - på riktigt - är väldigt viktig för en häst. Att unghästar - även efter att de fyllt ett - får ha någon att leka och busa med. Att alla hästar har någon att mysa med och klia på, och bli kliad av. Inte bara titta och nosa. Jag tror att det bygger starka, glada hästar, som är beredda att verkligen vara vår bästa vän också. Just för att vi ger dem ett bra hästliv. För flockdjur som hästar är andra hästar en viktig del i detta. Så det unnar jag alla hästar.
 
 
 
2 kommentarer

Galen jämförelse

Ibland blir man både upprörd och förvånad. Det hände mig i förra veckan när jag läste svaret på en frågespalt om hästar. Frågan handlade om skadeståndsansvar för en häst som blivit skadad i hagen, då den blivit sparkad av annan häst. Ägaren visste inte vilken av hästarna som orsakat skadan, som hade blivit kostsam, och ägaren ville därför ha hjälp från de andra hästägarna att betala.
 
Juristens svar fick mig att undra om det bara är regler om skadestånd som ska beaktas här, och om man får dra hur galna jämförelser som helst. Hon började med att summera att när man hyr in sin häst så samtycker man i regel till att ha flera hästar i samma hage, och att det innebär en skaderisk, som man då också samtyckt till. Sedan fortsatte hon så här: "Man kan jämföra med att den som ställer sig i en boxningsring har samtyckt till viss misshandel, liksom den som är med i en hockeymatch har gjort."
 
Hur tänkte hon nu? Behöver en jurist inte alls ta hänsyn till att hästar är flockdjur eller att djurskyddslagstiftningen ställer krav på social kontakt? Och kanske är det så att hästar ensamma i små eländiga hagar faktiskt löper minst lika stor skaderisk - risk för skador på ben och leder på grund av dåliga möjligheter att röra sig, risk för kolik på grund av otillräcklig motion och så den psykiska stressen som inte är lika lätt att mäta, men som också påverkar hästens hälsa och välfärd i en helhet.
 
Att jämföra att en häst kan skadas vid hopsläpp eller i hage med att människor pucklar på varandra i en boxningsmatch - det är absurt. Kanske hade denna fråga besvarats bättre av någon med kunskap om hur man ska agera vid hopsläpp eller för den delen alltid med hästar i flock. Tillräckligt stor hage, tillräckligt mycket foder och klok sammansättning av flocken reducerar riskerna massor. Det finns dessutom studier som visar att skaderisken inte alls är så hög som folk gärna tror - totalt sett är det alltså av värde att ha hästar i flock. Och sedan är det inte alltid så att allt är den sparkande hästens fel - en del hästar respekterar signaler dåligt och får till slut däng för det. Men för det mesta skadar de faktiskt inte varandra, även om det förstås händer.
 
Nog för att pengar och juridik styr mycket i vår värd. Men låt oss ändå vara kloka hästmänniskor som sätter hästens bästa i främsta rummet. De allra flesta hästar kan gå i flock, och det innebär faktiskt inte någon stor skaderisk. Slutsatsen av svaret var att det nog var omöjligt att driva ett skadeståndsanspråk, särskilt som man inte visste vilken häst som sparkat. Bra det, men ändå ett riktigt uselt svar, tycker jag, som inte är advokat utan bara en vanlig veterinär.
 
Samma häst som sparkar ut så ilsket ovan ses här stå och klia - och ingen blev skadad någon av gångerna :-)
 
 
 
 
 
 
3 kommentarer

Har du läst?

 
Det är lätt att klaga på myndigheters bestämmelser och beslut, tycka de är dåliga och omöjliga. Men när det gäller föreskrifter går alla ändringar ut på remiss. De sänds till en massa organisationer och myndigheter som bedöms ha intresse av frågan. Och oftast finns det möjlighet för vem som helst att läsa och svara. 
 
Så är det nu, när det finns ett förslag om nya regler för hästhållning. Det är nu vi ska läsa, tänka igenom och svara. Helst både om det som är bra och det som vi tycker kunde formuleras bättre. Remisstiden går ut 11 september, så du har en vecka på dig att läsa. Och svara om du vill. Du hittar det hela på Jordbruksverkets hemsida. Längst ner finns en lite hemlig länk till remisser. Eller så kan man ju söka. 
 
Det är nu som du har bästa chansen att påverka till det bättre. Om du tycker det behövs. Gnälla senare funkar sämre, mycket sämre. 
 
Jag har skrivit om förslaget tidigare. I grunden tycker jag att det är mycket som är bra tänkt. Att sträva efter en sund hästhållning som tillgodoser hästars behov är bra. Sedan kan man fundera på vilken detaljerIngsgrad som behövs och fungerar. Och vad folk kan ta till sig. Eller för den delen de som ska kontrollera. Mycket att tänka igenom alltså. 
 
Jag fastnade lite på reglerna om boxstorlek. Tidigare, i de nu gällande reglerna finns en liten tabell för olika boxstorkelekar till olika häststorlekar. De har glömt de allra största där. Nu garderar de med en formel istället. De skriver:
 
För hästar med mankhöjd upp till 1,0 m ska boxen vara minst 3,5 m2 med kortaste sidan minst 1,5 m. För hästar med mankhöjd över 1,0 m ska boxens minsta tillåtna area i kvadratmeter beräknas på följande sätt: (1,85 x hästens mankhöjd)2, det vill säga 3,4225 x hästens mankhöjd x hästens mankhöjd. Boxens kortaste sida ska vara minst hästens mankhöjd x 1,5. Boxens area avser tillgänglig liggyta.
 
Inga problem att räkna ut med hjälp av miniräknaren i en vanlig mobiltelefon. Fast kanske inte säkert ändå... När jag tänker på tjejen i kassan som för ett tag sedan blev helt stressad när jag inte godtog att hon för 600 gram vara ville ta betalt den summa som kilopriset var, så undrar jag lite. Jag fick hjälpa henne räkna. Hon bytte en blick med nästa kund som bekräftade att jag inte lurades. Jag tror inte hästägare är dumma. De flesta kan säkert räkna ut detta. Men det är ett krångligt sätt.
 
Det är dock två saker som är ett större problem än uträkningen. Det ena är att denna exakta formel med flera decimaler ger intryck av att detta är en exakt vetenskap. Att det är just denna storlek som är rätt och bra. Så är det ju inte. Detta är minimimått, och i de flesta fall är det bättre för hästen och lättare för ägaren med en större box. Lätt att tappa bort bland decimalerna. 
 
Det andra problemet är frågan om hur man mäter mankhöjd. Vem avgör? Är det min mätning eller länsstyrelsens eller krävs det mätintyg? Jag tror de flesta som testat ponnymätning vet dimensionerna i detta. Nu kan man ju som sagt ta till lite när man planerar sitt stall, och inte bygga för precis 143 och 162 cm, eller vad man nu har just nu. Det kan ju förresten ändra sig vilka hästar man har. Och hästar med precis samma mankhöjd kan också vara olika stora ändå. De kan t.ex. ha olika kroppslängd.  Så bättre bygga lite för stort. Det är kanske det som de vill. Men i så fall tycker jag det kunde formuleras bättre. Läs och fundera på vad du tycker. Du har ännu en vecka på dig om du vill svara!
 
1 kommentar