Vem behöver en svensk bonde?

Vem behöver en svensk kobonde? Ja, alltså på riktigt. Mat kan man ju importera. Billigare med. Och på våren kör de gödsel och hela bygden stinker skit. De är ju ändå inte så många, så det kanske kunde gå utan?

Ja, kanske inte för mig då. Jag bor ju på landet. Det skulle visserligen bli gott om åkrar för mina hästar om alla jordbruk lades ner. Men vem skulle jag anlita för att skörda mitt hö eller köra ut gödseln? Och hur skulle det se ut häromkring? Det vackra omväxlande landskapet blev väl mest bara skog, kanske gran. Inte så kul... Förresten blev jag väl helt insnöad på riktigt utan bonden som kör snöplogen. Så jag kunde kanske inte bo kvar.

Men det går ju att flytta närmare stan och hyra in hästen. Rida i ridhus och slippa tänka på sly och oframkomlighet. Men alla andra hästägare - de som vill köpa grovfoder. Skulle de kunna det då? Är det troligt att det skulle finnas tillräckligt med bönder som skulle odla vall för att sälja grovfoder? Och som skulle ha maskiner för detta. Nej, jag tror inte det. Och i vart fall skulle priset nog bli väldigt mycket högre.

Jag skulle få bo i stan och inte ha råd att ha häst, kanske. Det går ju det med. En massa människor (de flesta) har det ju så.

En hel del av dessa äter dessutom inte kött. Så då behöver de väl ingen kobonde? Ingen häst som behöver mat, och äter inte kött. Då kan man strunta i om bönderna har det svårt. Klagar i torkan och så. Kan väl inte beröra veganen i stan? Grönsaker kan man väl odla ändå?

Jo, kanske, delvis. Men inte här. Inte i kornas och kvigornas beten här omkring. Det är för stenigt och för dåligt klimat. Så det fick växa igen. Blir inte så mysigt att åka genom landet då, om man skulle vilja ta en tur utanför staden och inom landet. Mörka Småland på riktigt, tänker jag.

Och vad ska man då gödsla grönsakerna med? Gödsel från djur ingår i det naturliga kretsloppet, och gör skillnad för växterna. Ibland gödslar man med köttmjöl också, t.ex. när man ska göra havremjölk. Blir ju svårt att få fram utan djuren. Så odlingarna blir det kanske inte så mycket med utan korna och grisarna.

Jag tänker att det är något av en paradox i detta. Från början blev vi bönder för att kunna skaffa mat. Nästan alla var bönder, utom lite kungar, präster och några till. Då var det självklart att det var viktigt att kunna producera mat.

Sedan blev bönderna duktigare och duktigare. De utvecklade lantbruket, och fler och fler kunde slippa slitet att producera mat, och de kunde göra andra saker. Annat som var bra för dem och för samhället, men mat behövde förstås alla ändå.

Men med distansen kom också okunskap och oförståelse. Man tänkte at mat kan man producera någon annan stans, och det var vackra landskapet var bara naturligt, eller något sådant,. Maten blev billigare än den varit någonsin förr, tack vare duktiga bönder. Då blev den mindre värd, och man ville köpa ännu billigare från andra ställen.

Då var det lätt att glömma att vi hade ställt krav på att maten skulle vara säker och bra, och på att djuren skulle ha det bra. Krav som vi kan kolla i Sverige, men inte alls på samma sätt på andra ställen. I andra länder används antibiotika på ett sätt som leder till resistenta bakterier, korna går inte ut och grisarnas svansar amputeras. Bilder från dessa länder används för att misstänkliggöra den svenska bonden, trots att det ser väsentligt annorlunda ut här.

Som jag ser det behöver vi alla bönder vi har, och gärna några till. Och jag tror att vi alla bverkligen behöver den svenska bonden. För att få svensk mat av bra kvalitet och som är producerad på ett hållbart och bra sätt. Och jag vet att de är måna om sina djur och sin mark.

Just nu har de det extra tufft i torkan, men några saker kan du göra, som kommer göra skillnad om alla gör det:

-          Låt bli att köpa importerade animalieprodukter (kött, mjölk, ost mm) och se till att alltid välja de svenska.  Så långt det går kan det vara en god idé även för frukt och grönt, och satsar du på varor efter säsong så går det bättre än många tror.

-          Kom ihåg att fråga även i restaurangen – det finns en hel del som serverar bara svenskt, och de blir fler om vi visar att vi bryr oss.

-          Tryck på din kommun om att upphandla så att det ställs de krav som vi har enligt svensk djurskyddslag.

Jag hoppas att jag kan få bo kvar i en levande landsbygd – där mår jag bäst, och jag är stolt att vara lantis och bondunge, även om jag nog inte kan räkna mig till att vara en riktig bonde.

 
0 kommentarer

Kosläpp eller hjärnsläpp?

 
Vid den här tiden kommer en massa glada djur ut på bete. Hästar, kor, får och en del andra. På många gårdar ordnad kosläpp och många människor kommer för att titta. De vill se djuren, se deras glädje, känna att det är vår och få en bulle och ett glas mjölk.
 
Djurens rätt tycker inte att vi ska ha djur, inte alls helst. Och särskilt inte lantbruksdjur. Så det är klart att organisationer som de inte gillar att kosläppen är populära. Med darr på rösten får deras talesperson komma till TV och förklara att de inte gillar kosläpp. För korna är ju så glada för att de har det så dåligt annars.
 
Men hallå, hur tänkte lilla talespersonen nu? Mina hästar går i lösdrift, fria dygnet runt och även vinterhagarna är rät stora. Det går fint att galoppera och skutta där, och det händer allt då och då. Men vad tror du händer när de kommer ut i sommarhagen?

Ja, du vet förstås. De skuttar och hoppar. Tar en tugga gräs (som det faktiskt också fanns lite i vinterhagen nu), gör en serie bocksprång och skuttar glatt iväg. Inte för att de har det så dåligt annat. Nej, för att det är vår och bara så härligt att det spritter i benen.
 
Jag har varit på många kosläpp, och jag har sett bilder från fler. Kor som har det dåligt ser inte ut så. Det är blanka fina kor i bra kondition. Och de rör sig väldigt bra. För att de har det bra på vintern också. Och det har jag sett från insidan med. Jag har varit hos väldigt många kor året runt, och i de allra flesta fall sköts de väldigt bra.
 
Så var rädd om våra svenska kor och våra svenska bönder.  Här har vi kor som kommer ut på riktigt, till skillnad från i många länder. Djurens rätts kampanj handlar inte om att de vill göra det bättre för våra kor - de vill inte att vi ska ha dem alls. Jag tycker att du med gott samvete kan njuta ett glas mjölk och åka på kosläpp, om du vill. Det är ju härligt - både för oss och korna! Och mjölken räcker - både till oss och kalvarna.
9 kommentarer

Djur i bur

 
Det finns många som bryr sig om djurens välfärd. Det är bra. Och det är ännu bättre om de har kunskap om de olika djurens behov och förutsättningar. Annars kan det bli fel, verka bra men inte bl bra. Och ibland kanske det finns saker som kunde förbättras, men det kan ändå vara klokt att inte låta det bästa bli det godas fiende. Ibland behövs perspektiv för att se klart. 
 
Jag visar här en bild på minkar i bur. Det är många som har åsikter om pälsdjur och hur de hålls. Frågan har många aspekter, och en är att det är synd om minkar som ska sitta i en liten bur. Ja, det är ju sant att det är ganska långt från minkens natur och hur den vill röra sig. Men är det då bättre för de många hästar som står i en box många timmar per dygn, och sedan kommer ut i en minimal hage några få timmar? Ensam, utan möjlighet att verkligen röra sig fritt och ströva som hästar vill och mår bra av. Frågan är om inte hästen jämförelsevis har en mindre bur än minken? Vad hjälper det att den är älskad då? Det gör det inte bättre för minken att hästen inte har det bättre. Men jämförelsen är ändå tankeväckande. 
 
När jag skrev om kalvar i hyddor nyligen, fick jag en fråga om kor som inte kommer ut under vinterhalvåret. För hästar finns ett krav på daglig utevistelse, eller i vart fall att de dagligen fritt ska få röra sig i sina naturliga gångarter. Ibland är det som sagt rätt minimalt med det. För kor gäller i Sverige krav på att de ska gå på bete sommartid. Alltså inte bara vara ute, utan också kunna gå på gräs och kunna beta. Ett krav som inte finns i de flesta andra länder. 
 
Men på vintern får de vara inne i ladugården, och det är de flesta, även om det finns gott om fina undantag (som de snygga sinkorna på bilden ovan). Ibland fungerar det att ha dem ute, och kor tål kyla bra, så de kan trivas fint ute. Men ofta fungerar det inte, främst för att det är svårt att få marken att hålla och ge bra förutsättningar. Geggiga skitiga underlag orsakar problem med klövarna, och ibland också andra bekymmer. Dessutom ligger kor ner en betydligt större del av dygnet än hästar gör, så det gör det också svårare att ordna det lämpligt ute på vintern. Och så är det ju numera så att majoriteten av korna hålls i lösdrift. Det betyder att de kan röra sig mellan foderbordet, mjölkningen och liggplatsen. Ofta i luftiga och ljusa ladugårdar. Så de har det faktiskt rätt bra där. Bättre än hästar som stängts in i sin lilla bur (box...) många timmar per dygn, tycker jag. 
 
1 kommentar