Dags för reflexer

Vid den här tiden skymmer det tidigt. Gråa, regniga dagar känns det knappt ljust alls. 
 
Unni är duktig och tar på reflexer även när hon rider på eftermiddagen. Om det blir senare ridning så blir det förstås benreflexer med, men annars är väst och täcke en bra grund. Även när man tycker det är ljust. Lättare att få bilister att visa hänsyn om de faktiskt ser dem på långt håll. 
 
 
1 kommentar

Stäng dörren!

 
Säkerhet handlar mycket om att förebygga, att tänka innan det hänt. En liten detalj i den vägen, som vi försöker vara noga med är att stänga stalldörren när vi ska rida.
 
Om hästen skulle bli skrämd och springa hem, så är det stor risk att den vill springa hela vägen in i trygga stallet. Sitter ryttaren ännu på så kan det gå illa då.
 
Det är väldigt sällan som våra hästar kommer hemspringande, med eller utan ryttare. Den gången jag kan minnas kom Finja utan ryttare och Cleo med, och han infångades redan på vägen, av mig som blivit förvarnad.
 
Men det är ju så lätt att stänga. Annars tycker jag gärna dörren får vara öppen och släppa in mera frisk luft. Men det finns det många timmar till, när ingen av oss rider.
0 kommentarer

Lätt att lasta?

För att det ska vara så lätt som möjligt att lasta, tränar vi våra hästar redan som unga. De får gå in och igenom transporten, och de belönas med favoritgodiset. Vi tränar många gånger, lite i taget.

I början är det förresten inte alls säkert att de går in. Först får de lära sig att ledas, och sedan börjar vi jobba med transporten. Eftersom hästen inte vet vad som är slutmålet så är det inget misslyckande att stanna utanför och ha det mysigt så, eller att nöja sig när en hov känt på lemmen. Den måste inte gå in först gången, eller andra heller. Kanske viktigare att belöna varje framsteg.

Att belöna i rätt skede, just som hästen gör rätt, tänker framåt eller är på väg att göra det, är konsten. Låter enkelt, men kräver lite träning av den som ska göra det. Att vara mån om att den ska få lyckas och sluta medan det går bra.

Men om den redan är rädd då? Eller går in fint och kastar sig ut?

Ja, det första är att det tar mycket längre tid att reparera det som blev fel än att göra rätt, så var beredd att avsätta tid. Och tålamod.

En häst som kastar sig ut är antagligen rädd. Den blir ännu mer rädd när den sliter av grimskaftet eller grimman som du satt fast den i. Och den är farlig om du snabbt försöker stänga luckan, eller för den delen öppna den. Att få en lucka över sig med en häst på vill ingen. Du kan inte stoppa en rädd häst.

Om man kan träna med fronturlastning så kan det underlätta. Det finns en annan väg ut, en väg framåt. Så låt den lugnt få gå igenom. Många gånger. Och stanna och beröm, ge foder. Vänta med att stänga.

Träna helst inte ensam när du ska stänga. Dörrar kan vara bättre än en bom som går att krypa under. Och om du nu måste stänga bakom själv så ge gärna foder, men sätt inte fast den. Den vet redan att grimman går sönder. Och att det gör ont. Ett långt grimskaft kan funka, och smyga runt. Släpp om det behövs. Det får ta den tid det har.

Att träna hästen att bli skickad in kan vara en bra variant. Igen behövs träning, särskilt för en häst som redan är rädd. Annars går det rätt fort.

Om du tänker att den är rädd, att du ska göra den trygg och motiverad genom att belöna varje framsteg, och sakta öka svårigheten. Då kan du få det stora, fega flyktdjuret att ställa upp på helt otroliga saker. Som att lastas och åka transport...

 

1 kommentar