Domarens dilemma
Att döma häst är roligt, utvecklande och inte så lätt alla gånger. Det är mycket som krävs för att göra ett bra jobb, och inte ens när man gör det så blir alla nöjda. Men oftast tycker jag att de allra flesta som visar hästgör det bra och med en fin inställning till både funktionärer och andra hästägare.
För ett tag sedan var jag i en situation som jag kände krävde lite extra förklaring på plats. Det var en liten tjej som visade sin lilla a-ponny på ponnyutställning. Utställningen hade klass även för korsningsponnyer utan stam, och i denna klass skulle hennes ponny tävla. Ponnyn hade klarat sig rätt bra om den kunnat ställas ut som shetlandsponny, för den såg ut som en sådan. Men nu hade den okänd stam, och var alltså ingen shetlandsponny.
Ponnyn verkade jättetrevlig och flickan visade den bra. Så det var inte svårt att se hur den såg ut. Problemet var istället att jämföra den med rasstandarden. I samma klass tävlade en annan ponny med okänd stam. Det var en d-ponny av lite grövre modell.
Det finns ju ingen rasbeskrivning för korsningsponnyer, men om man ska kunna sätta poäng så måste man ha en standard att jämföra mot. Poängen är ju en värdering jämfört med idealbilden. Om man bara gör en verbal beskrivning kan man beskriva vilken häst som helst utan att ens ha en standard. Men poäng är en värdering jämfört med en standard.
I detta fall var det trots allt rasbeskrivningen för svensk ridponny som låg närmast till hands. Jag hade tidigare på dagen dömt några sådana, och denna gång fanns det ponnyer i den klassen som inte heller hade känd stam, men som var registrerade för så länge sedan att de fått raskod som ridponnyer. Så det var både logiskt och ologiskt att döma den lilla svarta a-ponnyn efter denna mall.
I deras avelsmål står det: En ridponny av ädel, varmblodig typ med hög ridbarhet och en mankhöjd ej överstigande 148 cm, och typen beskrivs En ädel, elegant och harmonisk individ.
Ja, jag tror att ni förstår... Även om en ponny av shetlandstyp kan vara både harmonisk och välbyggd så är det inte precis vad man eftersträvar i avelsarbetet för svensk ridponny. Så det är knepigt att döma en sorts ponny efter en annan sorts ponnys mall.
Det blev inte så många poäng.... och ändå var jag nog för snäll... Jag tror den kanske skulle ha haft ännu mindre, om man ska vara noga. Men framför allt försökte jag förklara just detta att poängen blev låga för att den inte stämde med den standard som den dömdes mot, men att de skulle vara stolta och glada över sina fina och snälla ponny i alla fall. Jag hoppas att de var det även efter bedömningen.
För det är ju så för oss alla - man åker hem med samma häst som man kom dit med. Och ibland får man bättre poäng nästa gång, ibland får man sämre. Det är inte ens säkert att den domare som ger flest poäng har mest rätt. Och det finns ju så mycket mer än utställningspoäng i ett hästliv. Som att vara en snäll och bussig förstaponny - det är ett viktigt uppdrag!
Ponnyerna på bilderna i inlägget har inget med den beskrivna ponnyn att göra, utan är med bara för att visa hur olika ponnyer av olika raser kan se ut. Så de båda svarta shetalndsponnyerna här ÄR riktiga shetlandsponnyer.
Så är det ju, det är inte alltid poängraden stämmer med ens egen syn på sin ponny eller häst - det viktigaste är att inse att individen fortfarande är densamma oavsett poäng!
Jag undrar dock över valet att i någon form jämföra med standarden för Svensk Ridponny. Korsningsponny och ridponny är ju två skilda saker. Det finns ingen standard för korsningsponny så det är säkert svårt att bedöma, men det går ju fortfarande att bedöma utifrån någon form av brukstyp och användbarhet. Speciellt om det är så att ponnyn i fråga ser ut att vara av shetlandstyp (även om stammen är okänd) vilket är en ras som inte är en tillåten inkorsning inom ridponny-aveln, vilket gör för mig att det känns ännu konstigare att välja att jämföra den med Svensk Ridponny.