stuterikry.blogg.se

När jag är ute och pratar om hästens färger på kurser kommer vi ibland in på frågor om defekter. En spontan reaktion är ofta att man inte ska avla på anlag som är kopplade till defekter. 

 

Det är ju sunt och rimligt. Och det är också vad djurskyddslagstiftningen kräver. Men vad betyder då det?

 

Det är enkelt när man pratar om overo och defekten overo letal white. Overo eller frame overo är ett skäckanlag som ger en ganska speciell tekning med vita kantiga fält på hästens sidor. Anlaget är dominant och förekommer främst hos en del amerikanska raser, som paint. I dubbel uppsättning ger det upphov till helt vita föl som också saknar passage i tarmen, vilket leder till att alla sådana föl dör i kolik om de inte avlivas innan. 

 

Anlagsbärare är friska. Men två anlagsbärare har 25 % risk att få ett sådant föl med dubbla anlag. Därför är det ett tydligt krav att innan man avlar på kombinationer som kan innebära att två anlagsbärare paras så måste man göra gentest. Anlagsbärare får alltså bara användas i avel med hästar som är fria från overo-anlaget. 

 

Det brukar de flesta förstå och acceptera. Det blir inte lika självklart för alla när man kommer till silveranlaget. Silveranlaget gör att svart färg bleks till grå, brungrå eller halmgul färg (man och svans brukar bli ljusare). Silversvart är en spekatkulär färg, som väcker uppseende. På röd färg (t.ex. fux) gör silveranlaget ingen skillnad på färgen, dvs det syns inte. Effekten på färgen blir de samma med ett eller två silveranlag. 

 

Men oavsett påverkan på färgen så ger silveranlaget även andra effekter, som inte är lika kul. De som har två silveranlag drabbas av en ögonsjukdom, som kallas MCOA, och som leder till kraftig påverkan på synen efterhand. Därför avråder man från att kombinera två anlagsbärare. Senare tids forskning har visat att även hästar med ett anlag ofta får ögonförändringar och nedsatt syn, om än inte lika gravt. Ska man då tänka att inga hästar med silveranlag bör användas i avel?

 

En del tycker det, en del inte. Det finns liknande problematik med tigrerade färger hos häst. Och hur ska man då tänka om skimlar? Avblekbara skimlar har betydligt ökad risk för att drabbas av melanom, alltså tumörer. Även här verkar de med dubbla anlag har störst risk, men även de med ett skimmelanlag får ganska ofta melanom. Ska man inte avla på skimlar heller?

 

Och vita ben som jag inte ens vet den exakta arvsgången för... Men jag vet hur mycket mer bekymmer vita ben drabbas av, och då speciellt mugg av olika varianter. Four white feet - keep him not a day... sa den gamla ramsan.  Man borde väl inte avla på dem heller, eller?

 

Fast vad blir det då kvar? Rätt mycket mindre om vi drar det hela vägen. Och det behövs nog inte. Att snäva in avelsbasen är ju dessutom ett snabbt sätt att öka andra defekter, så det kanske inte ens blir bra... 

 

Men jag tror det kan vara bra att stanna till och fundera över hur vi väljer och prioriterar.  Att välja efter vad vi människor tycker är snyggt och annorlunda är sällan till gagn för djuren, tänker jag.