stuterikry.blogg.se

Jag följde min plan och jag är så nöjd. Leendet från igår sitter kvar ännu. Känslan från ritten på dressyrtävlingen var så bra, och domarens kommentarer så i takt med min egen upplevelse. Att jag dessutom mer än nådde alla målen gör förstås saken ännu bättre.

 

Det första målet var att alls ha lust att tävla dressyr igen. För drygt ett halvår sedan kändes det inte alls så. Jag hade tappat lust och inspiration och tänkte att det nog inte var för mig. Ingen mening. Flera saker fick mig att sakta flytta mig mot en ny start. En viktig faktor var min tränare Inger, som är helt fantastisk. Uppmuntrar, peppar och delar med sig av gedigen kunskap och lär ut att rida på riktigt.

 

Fjordcupen har också bidragit. I fjol lyckades jag aldrig klara en godkänd dressyr, men däremot WE och bruksridning. Att klara en gren till skulle ju vara kul, bara för att utmana sig själv och utvecklas. Och att också kunna tävla mot egna mål.

 

1. Rid hela programmet och fokusera på att rida bra, sitt rätt och gör ditt bästa i varje punkt.

2. Fortsätt rida även om hästen blir rädd, seg eller tappar form - det går att komma igen

3. Hoppas på att nå minst 60 %.

 

Jag kom på mig själv dagen innan med att hitta ursäkter för att inte lyckas. Jag var trött och förkyld, ont i kroppen och halsen. Jag hade sovit för lite natten innan på grund av fölvak, och jag .... eller stopp! Gör så gott du kan utifrån läget och hitta skäl att göra bra, sa jag till mig själv. Tävla mot dig och dina mål och rid så bra du kan, Helena.

 

Så jag putsade och packade och gick och lade mig tidigt. Hittade en grusig häst i hagen nästa morgon, men efter rykt glänste hon. Vi var först på plats på tävlingens parkering (startnummer sju), precis i tid enligt min plan. Jag hann kolla vilken bana vi skulle rida på, gå på toa, ta en macka och bunta ihop flätan.

 

Vi skulle bara rida en klass, lätt C:1, så rida fram ordentligt och följa planen för det också. Vi började med att skritta en kvart, första delen längs en liten väg. Desolett sa att det lurade en fara bakom en häck, och började backa. Jag sa att här kan vi inte börja med att fåna oss, så nu går vi och tar dem, och så gick hon förbi. Utebanan var tung och blöt efter en natts regn, men i ridhuset var det bra och efter en stund blev jag ensam där. Dessutom fanns klocka - guld för en som är ensam. Och jag hörde speakern och kunde hålla koll.

 

Vi gick ut när det var dags för oss att komma i collecting ring. Där var en stor vattenpöl, men annars fast och bra, och Desolett travade på i härlig form. Tappade fokus när en häst på parkeringen gnäggde och gnäggade, men vi hittade varandra och när det var vår tur var hon med mig.

 

Gruset skvätte i dressyrstaketen, men för en gångs skull tog hon det med ro. Vi red in spikrakt och i bra form, och fick en åtta för det! Travprogrammet gick fint, men i första galoppen blev hon lite lång. Jag påminde min själv om att sitta bättre och rida bättre, och nästa blev bättre. Jag hittade tillbaka till henne och till ridning och avslutade med 7,5 på uppridningen. Vi fick två femmor på första galoppen, men annars inget under sex, och på sitsen fick jag 7! Domaren skrev: "Blir lite öppen i sin form, särskilt i galopp, bättre i trav. Lydigt och ganska bra vägar. Mjukt ridet."

 

64,074% och första utanför placering blev slutresultatet. Jag är inte nöjd - jag är supernöjd! Nu var det roligt! Och nu har vi två godkända grenar i fjordcupen - på två starter! Vi kommer säkert inte vara de som får ihop flest poäng i år, men cupen inspirerar ändå, och det var roligt att se flera andra fjordekipage på tävlingen igår (fast jag hann aldrig se dem rida). Jag har tyvärr inga bilder från min hittills allra bästa ritt, för jag åkte ensam.

 

Nu har det gått ungefär ett år sedan jag red min första lokala dressyr, och nu kunde jag göra det som jag ville även inne på banan. Känns bra! Jag får leva på den känslan, och kan nog våra prova någon mer gång. Så här trött var Desolett efteråt, då hon passade på att ta igen missad förmiddagsslummer och vilade middag rejält. Denver gick i närheten och betade, och hon litade helt klart på sin vakt.