Magiska markeringar
På den norska hingstpremieringen i början av maj godkändes den svenskfödda fjordhingsten Härlii e. Kim Hero u. Bross Lii mf. Bross. Han placerades som trea av de nygodkända treåringarna, vilket är ett väldigt bra resultat. Grattis till hans uppfödare Jeanette!
Hingsten har en jämn och bra exteriör, och en härlig resning och uppsyn. Men allra mest uppseende väckte han nog för sina tydligt markerade zebratecken och sin lite mörkaren nyans. Detta fick många att lägga märke till honom, och jag kunde se hur domarna tog sig en riktigt närgången titt på detta. Alla bilderna i inlägget utom de vitblacka benen (som tillhör en icke godkänd hingst) visar Härlii.
Självklart var det inte hans viktigaste egenskap - det kan färg och tecken aldrig få bli. Men i takt med att en del fjordhästar har fått väldigt svaga och otydliga markeringar så är det ändå en signal om att man uppskattar tydliga vilttecken i fjordhästens hemland.
Dessa vilttecken förknippas med en del magi (och det tror jag inte nämnden brydde sig det minsta om, men det är ändå lite intressant att höra om). Att den mörka fläcken på ganaschen kallas för Njålsmärke - det tror jag de flesta fjordhästägare har hört. Det som vi i Sverige kallar för skulderkors heter "grepp" i Norge, alltså mörka strimmor vid manken.
Vad som var nytt för mig vid detta besök var att den mörka markering som man ofta ser på framsidan av underarmen kallas för "fanshand", och förklaringen var att man tänker sig att f-n har tagit tag i hästens ben och hållit där.
Tro det den som vill - jag tror inte att så många fjordhästar har varit i närkontakt med ondskans makter. Men det förstås; jag tror att fjordhäst är bra på att sprida det goda och ljusa omkring sig. Och jag fascineras av deras vackra färg med alla sina skiftningar och markeringar. Det finns ingen vackrare hästfärg för mig än de blacka varianterna.
