Kommer du ihåg?

 
 
"Kommer du ihåg att du dömde honom som tvååring och gav honom guld och fin kritik?" sa ägaren till gårdagens Best in show när gårdagens shetlandsutställning i Stjärnhov var klar. Hingsten Humledals Mc Rattan har hunnit bli tretton år, så det är en bit över elva år sedan detta hände (för den utställningen var nog inte i november). Och jag mindes inte alls detta, vilket jag erkände. Som domare är det helt omöjligt att minnas alla hästar och alla resultat. Jag klarar det i vart fall inte. Så min strategi är att döma efter vad jag ser för dagen och göra ett så bra jobb jag kan.
 
Det kändes ju väldigt bra att jag hade varit den första att ge den lovande unghingsten guld den gången, och ännu bättre att han fortfarande höll hög kvalitet. Så jag tackade för infon och gratulerade till en fin hingst, och lade till "Jag hade ju rätt - han blev ju bra!"
 
De log och sa att jag ju idag givit den ettåriga sonen guld, så hur skulle det gå då. "Han är jättefin, var rädd om honom", sa jag, "så får jag nog rätt igen". Vad jag kunde se när jag tittade i databasen efteråt är han inte bedömd förut, så då var jag först med guld till honom också. Jag tror det blir fler fina resultat för honom med, men säker kan man förstås inte vara. Men man måste våga tro på det man ser och att döma fina hästar och ponnyer är alltid roligt. 
 
När jag gav mig iväg i mörkret mer än tre timmar innan utställningens start var jag inte lika övertygad om att det var en bra idé. Men jag fick en riktigt trevlig dag, och kunde inte använt en grå novemberdag bättre. Allt var välordnat, sekreteraren duktig och alla ponnyerna var väl visade och förberedda. Jul var temat för dagen, och jag tog chansen att låna Peppes röda fårskinnsrock och dra på en röd yllemössa, så kände jag mig som en varm och go tomte hela dagen. Många andra tomtar passerade under dagen, och maskeradklassen var verkligen avancerad, men jag tittade så mycket att jag glömde ta bilder... De kanske finns någon annanstans.
 
 
Det blev däremot några bilder på de fantastiska julinspirerade gehängen till vinnarna, och förstås på dagens bästa, som så lägligt blev en hingst av standardstorlek och ett ministo. Something Special heter reserv BIS för dagen, och det var ett passande namn. Med föl vid sidan var hon stolt och vacker. 
En svart och en fux, vilket inte fullt ut speglar den alldeles ovanligt stora färgvariation jag fick se. Ofta är det nästan bara svart och fux med, men igår fick jag se det mesta i färgväg - inte viktigt, men lite roligt för mig som är road inte bara av exteriör utan även färg. En bra häst har ingen färg, men det är ju kul att se olika. Och en av de senaste varianterna är mushroom (registrerad som fux) som ser ut så här.
 
Till sist fick jag en ovanligt generös domargåva i form av en välfylld julkorg. Tack alla i Shetland Öst för en fin dag!
 
1 kommentar
Anna O

Klart man måste våga tro på det man ser! Ingen skada är väl skedd för att en ettåring får guld också om det skulle visa sig att den inte utvecklas som man önskar och kanske aldrig mer får guld. Det får man lära sig som hästägare, att det är vad domaren ser som belönas på utställning och olika domare kan se olika saker vid olika tillfällen.

Svar: Just det. Och till och med samma domare kan se olika saker vid olika tillfällen. Som tur är - får man inte till rörelserna ena gången så kan det gå bättre nästa.
Stuteri Kry